Schyffert

Åh ja, Schyffert på Rival. Tja. De fantastiska betygen är väl inte riktigt rättvisa. Och då ska vi komma ihåg att jag sedan 1992 i princip varit ihop med honom. Visserligen utan hans vetskap. Inte tillräckligt roligt, det enda som högg till var de allvarliga delarna. Speciellt det där om att vara ironisk inför sin terapeut. Hehe. Man kan kalla det igenkänningstv på scen. Eller nåt. Men först då blev det riktigt bra. Schyffert växte upp lite grann. Och eftersom jag tydligen också gjort det, åtminstone ibland, gillar jag det. Men musiken, ojoj, tillbakaslungad till den oskyldiga tiden, den där utan vidare reflektioner. Det vore fint att ha den där hjärnan, 90-talshjärnan som faktiskt inte analyserade allt som hände. But never go back osv.

Annars gillar jag vitt vin, fyllemat och Stockholms Finest. Inte nödvändigtvis i den ordningen. Men ändå.