Ont, det gör ont
Eller just nu, faktiskt nästan inte alls. Gör lite sjukgymnastik och den fantastiska kvinnan jag går till vill att jag mailar varje dag för att berätta hur det känns i kroppen. Så fint och engagerat. Hon tror inte att det sitter i bäckenet. Delar av kroppen reagerar inte på det sättet. Hon tror att det kan vara diskbråck. Det tror ev min läkare också för jag har fått remiss till magnetröntgen.
Och det är bra. Det är mycket lättare att åtgärda än diffusa bäckenbekymmer. Men det dröjer ett tag innan jag får veta det och fram till dess gör jag lite gympa varannan timme. Och det verkar hjälpa.
Jag längtar så outsägligt efter att kunna springa igen, hur fruktansvärt jobbigt det än skulle vara. Att få röra på sig, att vara fysiskt trött. Det är rätt härligt.
Och det är bra. Det är mycket lättare att åtgärda än diffusa bäckenbekymmer. Men det dröjer ett tag innan jag får veta det och fram till dess gör jag lite gympa varannan timme. Och det verkar hjälpa.
Jag längtar så outsägligt efter att kunna springa igen, hur fruktansvärt jobbigt det än skulle vara. Att få röra på sig, att vara fysiskt trött. Det är rätt härligt.
posted by Bitter at 21:21
2 Comments:
Håller helt med dig. Det är så skönt att röra på sig. Och nödvändigt. Och bra. Om människor i allmänhet visste hur lite man måste röra på sig för att det skall ha effekt . . Så fortsätt du med dina sjukgymnaströrelser. Och så skönt om det verkligen var diskbråck, då borde det ju gå att göra nåt! Diskbråck, det måste ju finnas en hel uppsjö av lämpliga botemedel tycker tanten.
ja det är verkligen skönt. Det är först när man inte kan röra sig som man förstår hur nödvändigt det är. REsten av kroppen raserar ju också, när den inte får röra på mig. Jag är så mycket svagare generellt och bara snabba promenader skulle bygga upp både ben, mage och rygg. Men jag får vänta ett tag till.
Skicka en kommentar
<< Home