Alltså. Näe.
Tänker inte föda detta barn genom mitt underliv. Jag gråter fortfarande en liten flod varje gång jag tänker på den smärtan. Tror inte det blir en så bra förlossning med den ångesten. Tänker att man ligger och håller emot. Finns det nåt sätt att få ungen att ligga i säte? Precis som sin storebror ligger denna redan nu med huvudet säkert placerat långt nere i gången.
Vågar inte självmordshota allt för mycket pga är rädd att få socialen på halsen efteråt.
Vågar inte självmordshota allt för mycket pga är rädd att få socialen på halsen efteråt.
posted by Bitter at 17:00
8 Comments:
Jag blir helt, jag vet inte, stum av att de bara säger nej så där. får de göra så? Har man inte rätt att välja själv? Det borde man verkligen verkligen ha!
Tänker på dig och hoppas att det löser sig!
Med tanke på vad som hände förra gången tycker jag att det verkar helt idiotiskt att neka snitt. Läkaren som beviljade mitt var väl inte odelat positiv till mitt beslut och försökte övertala mig, men eg var det inga problem. Helt sjukt att det ska vara såvstor skillnad på vilken läkare man får träffa... Hade du haft en helt normal förlossning utan problem kanske man hade kunna förstå att dom försöker övertala till att låta bli snutt men nu var det ju inte så i ditt fall. Stå på dig! Tröstkram
Tack för snälla fina kommentarer. Ja jag tycker nog att jag har särskilda omständigheter men sista ordet är inte sagt ännu. Tråkigt bara att man måste kämpa så hårt när man är som svagast. Och jag trodde faktiskt att jag hade rätt att välja själv, om jag verkligen insisterade, men icke då. Så , nu, med 67 dagar kvar, tänker jag inte ge upp. Och min man är en lejonhona som kommer att kämpa åt mig.
Har 4 stycken vänner som fått snitt beviljat, ingen har blivit nekad. Dock fick de utstå både lögner, hot, och regelrätt mobbing av samtlig personal de träffade innan de äntligen fick snittet beviljat. Jag har varit på två samtal om snitt hittills och kan inte annat än bekräfta att det är så, läkaren vi fick träffa sist hittade på allt möjligt, enbart i syfte att skrämma mig till VF. Men som jag skrev igår i min kommentar, jag tänker aldrig ge mig, och jag ska få mitt snitt. Stå på dig du med!
Åh alltså. Att de ska vara så. Hur ska man bemöta invändingarna och lögnerna från läkarna då?
genom att vara så påläst som möjligt, kunna bemöta alla invändningar och bara stå på sig, det har funkat för mina kompisar iaf. Den samtalsbarnmorska på aurora vi träffat började svamla sist om den "stora risken för astma" för barn som är födda med snitt. vilket är starkt överdrivet, det skiljer någon ynka procent mot barn födda med VF. Och 97 % av alla VF slutar ju helt utan komplikationer enligt henne, vilket var konstig tyckte vi, då hon sagt i tidigare samtal att bara 7% drabbas av tredje och fjärde gradens bristningar? och det finns en ny studie som visar att 50% av alla kvinnor som föder vaginalt får någon slags komplikation som de känner av under längre tid efter sin förlossning men den vägrade hon helt kommentera. sen svängde hon om helt och sa att näe, första snittet är ju inte så farligt, men om ni ska ha fler barn, ja då blir det farligt... fast några exakta siffror på de riskerna hade hon inte, men det var så, "flera dödsfall" kände hon till men kunde inte redogöra för när var och hur dessa skett.etc etc...inte känner man förtroende inte, trodde de (aurora kliniken) var till för att hjälpa och stödja mig, men det verkar vara en modifierad sanning, jag får bara hjälp om jag väljer VF känns det som...
Hej,
Hur mår du? Jag har tänkt mycket på det här. På skulden, ensamheten och ovissheten som råder inför en förlossning. En del av mig kan ändå tycka att det är bra att de frågar en extra gång. Säkerställer att detta är vad du vill, och inte vad din rädisa säger till dig att göra. En annan del av mig blir så jävla förbannad. Vad är det för himla argument att vifta med? Astma? Båda mina föddes med snitt och det gick super. Att du ska vara tvungen att motbevisa känns befängt. Och verkligen, jag fattar att du gråter. Stå på dig. Det är din förlossning. Ditt barn. Din kropp ej att förglömma. Hoppas du hittar i alla fall en person inom sjukvården som du känner att du kan lita på.
Och inte minst; lycka till! Snart är hen här! Även om det kanske inte känns så just idag.
//Helen
Hej Helen!
Tack frö bra kommentar. Visst har du rätt, det är bra att de frågar en extra gång, det har jag inget emot, jag kan gärna diskutera konskevenser mm, men jag vill ändå att valet ska vara mitt i slutändan. Och det är det jag är osäker på just nu. Pratade med min barnmorska igår som läste min journal och hon tyckte inte att jag skulle misströsta ännu.
Så jag har inte gett upp hoppet, men är så klart orolig. Jag vill bara att det här ska vara över, på det sätt som känns bäst för mig.
Skicka en kommentar
<< Home