Livet etc

Det blir inte mycket skrivet här nu för tiden, det verkar som om all energi går åt till att överleva. Vi klockar in på åtta nätter med barn som är vakna större delen av tiden. All tid på dagarna som finns går åt till att sova i skift. Till och från är vi varken snälla mot varandra eller mot barnen. Det tär det här. Men det går väl över. På juldagen åkte jag hem från mina svärföräldrar vid sju för att sova ensam en natt. Höll på att gå under. Sov tio timmar och blev mycket snällare men kände mig ändå som världens sämsta mamma som lämnar mina barn mitt i julfirandet. Typ. Men även det gick över när de kom hem på annandagen. Vi firade en andra jul med min familj och barnens kusiner vilket var lyckat men mycket mycket ansträngande.

När vi hade sovit klart i våra skift halv tolv idag bestämde vi oss för att faktiskt göra något, så att både vi och barnen skulle bli snällare. Vi åkte till Nordiska museet och det var väl kanske det största misstag vi någonsin gjort. När barnen vaknade skrek de båda oavbrutet i en halvtimme vardera och vi fick skämmas inför alla andra människor som var där och kanske tänkte ha trevligt. Vi åkte hem. Har nu precis överlevt middag och en välbehövlig snabbröjning i köket. Dock att Sigge inte äter något alls nu för tiden. Förvisso har han en del att ta av, men det har gått en vecka av fullständig matvägran och det enda han äter en flaska välling vid läggdags.

Klag klag. Det går över. Men jag känner INTE livet i mig nu. Det kan man inte säga.