De där frågorna

Äntligen har jag lite tid över att svara på Fredriks frågor. Eftersom vi inte åkte till USA igår fick jag helt plötsligt två extra arbetsdagar att ägna åt vårt bokslut, och nu kände jag mig helt plötsligt så färdig som jag kan bli idag, så nu finns tiden. Så här då!

– Hur märks det att du är vuxen?
Förutom de yttre faktorerna som ålder, make, barn, jobb, bostadsrätt och sånt där, så är det ju faktiskt så att jag känner mig vuxen och är helt ok med det. Jag fattar fortfarande dumma beslut ibland, men mer och mer sällan, och jag tycker på riktigt att det bästa man kan göra en fredag är att kolla på film i soffan. Det kan förvisso förändras.

– När gjorde du något farligt senast?
Förutom det farligaste av allt, som att röka lite grann, så har jag faktiskt ingen aning. Har slutat med farliga grejer.

– Vad gör du om 10 år?
Jag är förvisso en person som gillar att planera och ofta tänker på framtiden, men enbart den nära förestående. Jag tänker inte på vad jag ska göra om tio år, men jag kan önska några grejer: att jag har ett till barn, att jag inte har ont i kroppen längre, att jag fortfarande har lika kul på jobbet, vilket den än är, och jag tänker mig nog en VD-tjänst (snabbare än så). Några betalda styrelseuppdrag och mycket tid över (ha!).

– Varför läser du min blogg?
Jag har alltid gjort det känns det som. Minns inte varför jag började och jag ser absolut ingen anledning att sluta.

– Måste man fira jul?
Nej det måste man inte. Kan helt tänka mig att hoppa över det, men det har blivit bättre med jul på äldre dar, kan gilla det till och med, och jag kan tänka att det kan bli ännu bättre med Sigge när han blir större.

– Vad tänkte du när WTC-tornen föll?
Helt på allvar tänkte jag att det var ett helt sjukt sätt att göra reklam på. Jag kunde liksom inte fatta vad som verkligen hände och varför, utan trodde att det var en sjuk kampanj - det var iofs innan de föll, när planen körde mot dem. När de väl föll och jag fattade vad det handlade om minns jag inte vad jag tänkte mer än den givna allmänna förfäran. Samma kväll åkte jag buss från Köpenhamn till Prag och var helt utanför mediebevakningen. Det var märkligt att komma hem efter fyra dagar till en ny värld.

– Hur trött är du på att blogga?
Helt sjukt trött faktiskt. Vill ändå göra det för att det är ett bra sätt att minnas på. Å andra sidan skriver jag inte mycket värt att minnas längre. Svårt det där.

– Varför är viss musik kreddigare än annan?
Fråga de som fortfarande bryr sig (min man t ex). Orkar inte hålla på med kreddighet längre.

– När köpte du en cd-skiva senast?
2004? Vinylskiva däremot, i julklapp till min man. (Se ovan).

– Bästa resetipset? (plats, eller metod)
Sömntablett strax före planet går. Vakna när det landar. Förutsatt att man reser utan barn.

– Får man grilla på balkongen?
Jag tycker nog det. Har ingen dock, och har aldrig utsatts för annans grillande när jag suttit på egen, men vadå, är det så farligt egentligen? (Typisk fråga som jag kan ändra åsikt i så fort jag utsätts för det själv, men jag håller liberal till motsatsen är bevisad).