Jämställdhetsfrukosten

Igår morse träffades vi på Café 60 för jämställdhetsfrukost, 5 coola bloggare och jag. På motvalls initiativ. Kloka kvinnor. Med vettiga saker att säga. Man fick klaga lite. Men man fick också tänka till och förstå att det inte är helt åt skogen. Kanske är det så, att de som funderar mest på de här frågorna har kommit ganska långt. Är nästan framme. Men behöver lite knep för att orka den sista biten. För att kunna få det lite lite bättre.

Det jag fick lära mig är ju egentligen ganska enkla saker. Prata om det. Kommunicera. Planera och gör upp innan. Inte efter. Och inse att det kanske inte bara är min standard som ska gälla. Vi är ju två. Och att våga släppa taget lite grann. Allt kanske inte måste vara perfekt. Dessutom kan det kanske vara så att det löser sig, alla de de där sakerna man tar på sig, projektleder för familjen, när någon annan får ansvaret. Kanske löser det sig på något annat sätt än så som jag har tänkt mig. Kanske fungerar det lika bra. Värt att prova tänker jag.
*Går till jobbet och låter någon annan ta emot hantverkaren*.