söndag 11 mars 2007

30-årsfester

Roligt. Alltid roligt med 30-årsfester. Domedagsstämning. Alla festar som livet tar slut imorgon. Med glädje. Inte desperation. Me like!

Givetvis stötte jag ihop med Liv Tyler-mannen på festen. IGEN. Och jag tackade vänligen nej till ytterligare en åktur. Jag orkar inte längre. Mer tomt än så kan det inte bli. Jag hänger mig åt celibatet, jag väntar på att få brinna lite. Men han är fortfarande förödande vacker.

Träffade gamla vänner, borttappade vänner och deras vänner. Återknytning är roligt, intressant att se alla förändringar. De mest inbitna singlarna, rockerserna, skatearna, festivalhängarna, majarökarna har barn och bostadsrätt. Förlovningsringar blänkte överallt. Vart är världen på väg? Bara jag var som förut, men bättre. (Förutom att jag mår sämre, men jag antar att även det är bättre, det har gjort mig modigare, och starkare).

Och imorgon fortsätter livet, det vanliga, jag ska försöka ge det lite mer substans.
Jag ska försöka.

3 Comments:

Anonymous Anonym said...

Du tar kloka beslut nu. Inte såna beslut som syftar att döva det som är jobbigt. Fortsätt så.

Håller med om glädjen hos festande 30-åringar. Jag upplevde själv samma sak för en vecka sedan.

18:59  
Anonymous Anonym said...

MMM, ja lika bra att vänta tills det är på riktigt. O han kommer. Rent statiskt, så kommer han. Kan inte föreställa mig dig sitta på "hemmet" eller var vi då sitter och konstater att: Nä, han kom aldrig!
Sen kan det ju bli så att han kommer, stannar, är länge, men sen blir det fel o han måste gå, men det är ju nästa kapitel. Han måste komma först.
O det gör han - allt annat är otänkbart. Å jäklar nu börjar t o m jag vänta på honom...

22:03  
Blogger Bitter said...

Jag är övertygad om att din fest var makalös!!!

Han kommer nog, fram till dess ska jag renovera min lägenhet, skriva min bok, och bli förnöjsam. Jag är definitivt på väg.

18:32  

Skicka en kommentar

<< Home

BlogRankers.com