Tre veckor kvar
Eller fem. Eller sju. Det beror ju helt på hur man tänker sig det hela. Men eftersom jag tänker mig igångsättning 38+0 så är det tre veckor. Jag tänker inte fundera på hur en annan lösning skulle se ut.
Det är också två arbetsdagar kvar. Jag har faktiskt börjat se fram emot att inte gå till jobbet. Lite lite grann bara. Jag vill gärna vara där, jag gillar så mycket att vara där, men jag vill inte ta mig dit eller hem. Heller inte vara där så många timmar. Därför ser jag fram emot att ligga still ett tag och se om kroppen gillar det bättre. Och så innebär ju sjukskrivningen att det faktiskt börjar närma sig.
Min chef hade med sig sin fyraåriga dotter till jobbet idag. Hon frågade honom: "varför har den där tjocka tjejen pinnar när hon går?"
Jag får väl vara glad att hon inte sa tanten.
posted by Bitter at 17:30
2 Comments:
Först kanske jag gör dig besviken, men på kortet nyligen så såg du väldigt normalt gravid ut, inte alls som det hus som du talat om. Men det var kanske taget i en fördelaktig vinkel??
Sedan om amning. Det ÄR bekvämt att ha maten med sig, speciellt om natten. Sedan är det faktiskt skönt att amma också. Tyckte jag. Och mina bröst är faktiskt riktigt vackra, trots att jag är så gammal och har ammat tre barn. Nu ammade jag inte så länge, uppåt ett halvår tror jag, hade inte så mycket mjölk. Vet inte vad det berodde på. Min dotter var bättre på att amma. Hon hade ständigt ett glas vatten framför sig. Jag hade inte en tanke på att dricka vatten när jag ammade. Hur dumt som helst.
Det jag tyckte var viktigt med amning det var de där antikropparna som ungarna fick i sig, det kan de inte få på annat sätt. Om det var någonting som oroade mig när barnen var små så var det när de blev sjuka. Trots att jag var sjuksköterska. Jag fick tänka: Om det nu var någon som hade frågat mig om de här symptomen, vad skulle jag ha svarat då? Då kunde jag någorlunda lugna mig.
Hälsningar från tanten.
Haha, det är inte alls säkert att min bild av mig själv och verkligheten stämmer, oftast inte skulle jag säga. Men magen tror jag är hyfsat normal för hur långt jag är gången, jag har kommit ifatt den, den blev stor tidigt men har inte vuxit lika fort på slutet. Det är resten av kroppen som blivit så stor, i förhållande till hur det var innan. Och bred liksom, inga kavajer eller jackor går på längre, för att inte tala om byxor och kjolar! Men jag har tillförsikt. I höst så!
Jag provar att amma. Så får vi se, helt enkelt.
Skicka en kommentar
<< Home