Sovrutinerna, igen

Stort tack för tips och råd i kommentarerna. Nu tänkte vi börja prova det här:

- kartläggning

- ställa in hans säng i vårt rum och låta honom ligga där istället för i vår. Försöka i alla fall

- inledningsvis sover jag varannan natt i ett annat rum, med öronproppar.

Så får vi se hur det går. Det där med att förlika sig med att vi alla har sömnproblem är helt ok. Större delen av tiden har jag gjort det, och tycker att det går an. Det är bara ibland som det verkligen inte funkar. När tröttheten tar över. Eftersom vi, enligt experterna, gör en del fel, men har svårt för att ändra på det, har jag också insett att vi kanske får leva med det ett tag. Men när mitt barn skriker mycket och länge mår jag inte bra. Och då sover jag hellre lite mindre, om det känns bra i magen. Så man skulle ju kunna säga att vi redan har valt.

Å andra sidan vet jag inget bättre i livet än när Sigge vänder sig mot mig i sängen, ledsen, och lägger en hand på varje kind, suckar, slutar gråta och somnar om. Det är fint.