Ett år

Idag firar jag ett år som tränande människa, den här sidan graviditeterna. Förra våren hade jag någon form av kulmen i mina skador och hade stora problem att gå utan smärtor igen. Falk ischias. Jag gick på olika sorters rehab tre gånger i veckan, massage, akupunktur, störvågsbehandling. Magnetröntgen, slätröntgen. Och mer. Jag stretchade och gjorde yinyoga flera timmar varje kväll. Jag var sjukskriven två veckor pga nästan-depression av smärta. Till 19 juni då det hade blivit lite bättre. Jag bestämde mig för att börja springa. Jag sprang en kvart och höll på att dö av utmattning och smärta. Jag sprang 16 minuter två dagar senare. Jag fortsatte stretcha varje kväll och 3 september sprang jag tjejmilen och var oerhört stolt över mig själv. Nu tränar jag till Stockholms halvmara. Under hösten började jag träna bikramyoga några gånger i veckan. Nu tränar jag på även på utegym två gånger i veckan. Och jag mår så väldigt bra. Har fortfarande ont ibland, men är frisk. Kan springa i en och en halvtimme. Har gått upp massor i vikt, pga muskler och väsentligt ökad aptit. Har ökat en klädstorlek. Men min kropp är stark och orkar massor. Och idag firar jag ett år. Jag hoppas jag aldrig slutat.