Livschocken det ändå är, i augusti varje år, att börja jobba igen. Alltså blä. Det är ju kul att vara där och träffa alla och planera hösten men jag tänker bara på att vara ledig lite mer va! Men denna vecka är lugn och ostressig och jag går jättetidigt varje dag och torsdag går jag till gymmet i flera timmar redan vid tre och fredag jobbar jag nog hemifrån, eller ja, går till gymmet några timmar och tar bussen och båten till landet och jobbar därifrån istället. 

Så det går väl an då.

Har också påbörjat min nedräkning till halvmaran. Är fortfarande så osäker på om det kommer gå. Springer inga långpass - det känns för jobbigt. Tränar mycket annat dock och jobbar på att äta riktigt bra och optimalt för träningen. Jag vill ändå försöka och ska ägna närmsta fem veckorna åt detta. Att optimera. Har min tolfte sockerfria dag. Så långt uppehåll har jag inte haft på evigheter. Det går bra. Jag mår bra men tänker många hemliga tankar om ett konditoribesök med många inköpta påsar. Ja. Kanske sen, men nu siktar jag mot min svåraste utmaning. Det SKA gå.