Liten lista

Jag längtar efter:
Varje vecka längtar jag till helgen. Inte för att jag inte gillar mitt jobb, för det gör jag verkligen, men för att jag gillar helgen bättre. Särskilt efter en lång vecka. Längtar efter vårt eget fredagsmys, med god mat, lite vin, och somna i soffan med ett barn på varje sida. Halv åtta eller så.


Och till lördagsmorgnar, när Sigge och jag är först uppe, han kollar på TV och jag stoppar in en maskin och städar lite innan jag är redo för långsam tidningsfrukost. Och kvällarna när vi ofta har folk på middag. Oftast grannar och väldigt opretentiöst, av typen kylskåpstömning och cava i kombination.


Och söndagarna! Sovmorgon, träning, fixa lite hemma men mest läsa mycket och kramas med alla.


Jag är ledsen över:
Just nu är jag nog fortfarande mest ledsen över min kropp. Att det gör ont och att jag inte kan träna men mest att jag inte kan äta som jag vill utan att bli sjuk. Så himla himla tråkigt. Jag älskar min mat.
Det är en sorg.


Jag äter helst:
Allra allra helst äter jag ju bröd. Och bakverk och pizza och pasta. Smågodis och vitt vin. Men det tål jag ju inte så bra så om jag måste välja annat så är det förstås ost, skaldjur och koreansk mat. Det är gott!


Jag läser:
Varje dag. Minst en timme, oftast två. Läser allt jag kommer över, lånar nästan allt på biblioteket nu för tiden. Läsa är mitt happy place, det jag gör när barnen tittar på TV, när jag går, ligger och sitter. Varje kväll innan jag somnar.


Jag är stressad över:
Maten. För jag måste lära om, ta bort en massa grejer ur maten och börja laga på nytt sätt. Det tar tid, och den måste förberedas varje dag. Måste fråga i vår matsal vad det innehåller och ibland blir det bara olika sorters grönsaker som funkar. Det är nog mest stressigt för att det är viktigt för mig att mat är gott och en njutning. Hade jag inte brytt mig hade jag ju kunnat äta vad som helst och samma varje dag.


Jag lyssnar helst på:
Töntsvar coming up - men när mina barn skrattar. Så göttig känsla i magen av det. Annars lyssnar jag på allt min DJ-man spelar hemma, vilket är mycket och olika. Om jag är ensam väljer jag alltid tystnad. Hatar inte vågskvalp mot brygga.


Jag drömmer om:
Evig sommar? Fullständigt organiserat förråd som ingen annan förstör? Vet inte riktigt faktiskt, för jag har liksom slutat drömma som jag gjorde förut. Det oroar mig lite.


Jag blir nostalgisk av:
Det värsta i mitt liv är sommarens sista dag ute på landet. Gråter nästan varje gång jag stänger ner huset och tar farväl av ön varje år. Hatar den dagen massivt.