Jag flyr stan

Familjen kallar och jag får styra om planer och skynda imorgon med allra första taxibåten ut till landet så att jag kan sitta där och jobba och ta hand om mina kära. Men det går bra, det är ingen fara tror jag. Lite skönt också att få vara med nästan alla bästa och på den bästa platsen.

Babysis saknas såklart. Och Stockholms finest. Men han ringer från USA och skickar digital love så jag är nöjd och räknar ner, sex dagar kvar och sen vet jag inte om jag någonsin släpper honom ifrån mig. Jag saknar hans armar när jag sover.

Annars har jag fått träffa I och AM och druckit vin, hängt med min andra bästa familj, firat fölse och kollat på fotboll. Åt 200 gram chips på tre sekunder. Blankt.