Jag jobbar bara

Det var ett tag sedan. Jag hinner inte blogga, och inte heller har jag något intressant att skriva om. Jag har nu klockat in en 65-timmarsvecka på jobbet. Betald konsulttid - vilket är bra, känner mig mindre orolig för arbetslöshet då. Och imorgon kommer min DJ hem från New York där han bara har haft det bra, och det var också bara tur att han åkte iväg nu, hade inte hunnit med honom ändå. Det har varit helvetiskt. Imorgon halv två hämtar hans föräldrar mig så att vi kan möta honom på Arlanda. Jag hoppas hinna jobba fyra timmar innan dess. Vill väldigt gärna hångla hela helgen med min kille men nja, om han ligger bredvid mig och läser när jag jobbar kanske det går. På söndag ska vi hem till hans föräldrar på middag och jag ångrar redan nu att jag har tackat ja. Hinner inte. Men ser ljuset i tunneln, hoppas jag. En till sådan här vecka, sedan leverans.

Det intressanta med att jobba så här mycket är att ALLT annat försvinner, kroppsangst, pojkvänslängt, finansoro, alla mina vänner, hello, jag kommer tillbaka. I framtiden.

Sådär, nu återgår jag till att migrera ännu en site. Klockan två loggar jag ur. Min rygg gillar inte det här.