Bröllopet, del 2

Och så var det äntligen dags. Pirrade i magen, otålig. Svettig. Vi får signal om att gå upp för trappan till däck, min man gick först och jag efter, kände mig så vacker, speciell, ja till och med underbar. Och då, när vi kommer upp, snurrar det i huvudet. ALLA var där. Alla våra vänner. Och de tittar på oss, och jag kan inte sluta le. Det går inte. Som jag höll på att spricka. Vigselförrättaren börjar prata, min syster sjunger Gårdakvarnar, lite mer prat och sen sjunger hon Lyckorus också. Det är fantastiskt, jag håller på att klämma sönder hans hand som jag håller i. Jag är så jävla jävla lycklig. Sen kommer själva akten och det var det häftigaste. Så magiskt att höra honom säga ja, att svara ja själv. Att kyssa min man inför våra vänner. Och sen blir det ris och skumpa och kramar och kärlek från alla. ÅH. Och sen en liten överraskning från våra vänner Henrik, Daniel och Daniel som sjöng och spelade till en alldeles nyskriven låt: "Jenny's looking lovely".

Det var hela den här stunden som faktiskt var bäst den här dagen. Allt det andra var också fantastiskt, men det här var bäst. Starkt och häftigt och allvarligt och mycket mycket lyckligt.