Tisdagsgnäll

Min IPod är död. Vilket innebär att det är så mycket svårare att träna. Min Iphone har trots fyra veckors väntetid inte synts till, och inget vet när det kommer fler. Bekväma problem. Men irriterande.

Eftersom gårdagen innehöll en träningsdebut. Höstens alltså. Sprang en liten liten stund på löpbandet. Det lilla lilla beror på en lat slarvig sommar, resterna av en förkylning samt brist på musik. Och styrketränade lite också. Det var typ skönt efteråt, men absolut inte under tiden. Nope. Men jag hara en byxkris nu. För små är alla byxor och det känns så onödigt att köpa nya när det med lite envishet kan gå hyfsat snabbt att komma i dem igen.

Tråkigt på jobbet också. Inte tråkigt per se, men det är för lite att göra, jag väntar andras leveranser och det har inte riktigt satt igång igen. Så tiden släpar sig fram.

Sådärja, lite gnäll igen. Om ni var oroliga för att det skulle bli ett alltför lyckligt ställa att hänga på.