Day 02 – Your first love

Min allra första kärlek hette förmodligen Gun-Britt, för hon var min dagmamma från jag var sex månader och jag älskade att vara hos henne. Men det minns jag inget av så istället måste det ju vara Pontus. Pontus var ett år äldre än jag och jag vet säkert att vi blev kära i varandra när jag var tre år och började på dagis efter att min syster hade fötts. På avdelningen Lyan. Sen var vi kära i varandra i tre år, ända till han började i skolan och jag fick vara kvar på dagis ett år till. Pontus var lätt sötaste killen på hela dagis, han var söt ända till han blev 16 år, sen dess har jag inte sett honom. Tydligen tyckte jag att det var viktigt med söta killar redan då, och tydligen var jag inte så intresserad av att matcha personligheter eftersom Pontus var och förblev världens tråkigaste människa. Vi gick i samma skola ända till gymnasiet och han tittade mest ner i backen alla de där åren. Inte jag. Men söt var han. Å andra sidan hade jag extremt svårt att leka med andra barn, när jag var barn. Om de inte lydde, och det gjorde väl Pontus, kan jag tänka. Vi lekte ofta mamma, pappa och kanske göra barn, i mörka utrymmen och kojor. Det var mysigt.

Sen kan man väl säga att det har varit några fler efter honom. En miljard eller så. Jag brukar bli kär i folk, rätt så ofta. Var nog kär i alla killar i min grundskoleklass, minst en gång. Mest för att det inte fanns så många andra att tillgå i mellanstadiet, men ändå.