21098 meter

Lagom till att jag hade bestämt mig för att INTE springa halvmaran FÅR jag en plats, som jag först hade tänkt betala 700 för (bra för köpstoppet!). Nu måste jag försöka trots att jag inte sprungit tillräckligt långt innan och att min ischias icke är bra. Därför ligger jag på en tennisboll vareviga kväll, och kommer vara nervös i tre veckor. Men måste båda träna pannbenet på att jag visst klarar det samtidigt som jag ska acceptera om höften sviker mig. Känner samtidigt pirr i magen på tanken att jag kanske klarar det och då har nått ett stort och svårt mål. Det vore ju häftigt att få uppleva det.