Det här var 2011

2011! Jag blev mamma! MAMMA. Så på ett sätt började livet då. Fas två i alla fall. Gud så glad jag är för att jag är mamma.


I januari hade jag ont, var trött och hade tråkigt.
I februari fick jag ett barn efter tre och ett halvt dygns igångsättning. Moderkakan lossnade inte så jag fick akutsövas efter förlossningen.
I mars kunde jag inte gå hemifrån för det var så mycket snö och foglossningen satt i. Min man gick på alla BVC-kontroller. Jag hade ont, tråkigt och räknade varje gram jag gick ner.
I april började jag jobba lite grann och gå ut på krogen igen. Fortsatte att lära känna mitt barn.
Maj bestod mest av längtan till min gamla kropp och huset på landet. Vi rev ut all inredning och alla prylar de hade lämnat kvar - dvs en miljon grejer, och började renovera. Målade om allt, satte upp täcktapeter, rev ut "köket", dvs några skåp och byggde ett mer funktionellt kök, de få kvadratmetrar vi hade tillgång till. Mest var det pappa och jag. Och så Sigge på magen i bärselen förstås.
Juni, juli och augusti tillbringade vi på landet, större delen av tiden. Alla tre. Vi fixade med huset och hade det väldigt fint. Firade bröllopsdag på Häringe Slott och mamma sov med Sigge i ett hotellrum bredvid. Vi åkte till Visby, var på bröllop och slutade amma. Det var skönt.


Någon gång under sommaren och våren hittade vi en underbar lägenhet på Katarina Bangata -91 kvadrat på femte våningen med utsikt över Lilla Bleckan. Vi älskade den vid första anblicken, och var på privat visning en förmiddag. Vi köpte den samma dag till ett pris som låg långt under marknadspris. Vi hade tur som tokiga. Inflyttade vi 30 september och shit vad vi var lyckliga under andra hälften av 2011. Vår lilla familj, och en drömlägenhet. Det var en så fin tid.


Resten av hösten renoverade vi lite grann i lägenheten, jag förberedde mig på att börja jobba, något motvilligt, ser det ut som när jag läser bakåt. Så minns jag det inte. Minns det som att jag längtade till jobbet. Tur att jag har fel.


I december började jag jobba och sen var det som september brukar bara. Och jag var bara 36 år. Herregud, kan inte ens minnas att jag varit så ung.