Det här var 2013

Åh 2013 - du kom vår Gunna. Så himla glad över att ha två barn. Och Gunnel är mitt livs överraskning. Medan Sigge är så lik mig, samma överväldigande känslor, samma mörker och reaktioner så hon en helt annan människa. Hon är modig, och rolig, och har superstark integritet. Och sen ser hon inte ut som någon annan - förutom att hon har mina ögon är hon en egen sort i utseendet också. Vitblond och blåögd, trubbig näsa och glas skrattmun. Hon överraskar mig varje dag och jag ser så mycket fram emot att få hänga med henne hela livet.
Sigge också förstås, men han förvånar mig inte så mycket - jag fattar honom på ett annat sätt.


Jag vantrivdes tydligen på jobbet - och det har jag verkligen inget minne av. För det enda jag minns är foglossningen och väntan. Jag tröstshoppade och renoverade köket på Katarina Bangata. Jag hade skavsår på insidan av låren. Kämpade som en galning för att få göra kejsarsnitt efter min extremt misslyckade första förlossning. Lyckades till slut, men det var en kamp. En kamp ingen ska behöva gå igenom i det sköra tillståndet.


Så kom hon, med snitt och allt, en dag senare än planerat pga att det kom in så många urakuta snitt. Väntade och väntade och var så hungrig. Men åh vad alla smärtor är värt det.


Foglossningen fösvann fort men det tog ett tag att få tillbaka hälsan om man så säger. Svinkoppor fick vi också första vecken. Och sen åkte vi till landet och stannade där i flera månader.


Annan stor grej som hände: fick bokkontrakt.
Sen hände inte så mycket mer 2013.