Små och stora bekymmer
De små: i morse när jag kom till jobbet och skulle ta ut min matlåda ur frysen var den BORTA. Dels fick jag köpa mat, dels försvann min allra allra bästa låda. Ja det var väl det lilla.
De stora: vem är jag, vart ska jag.
Ojoj. Vem vet jag väl till 90% nu, men de övriga 10 procenten ligger väl fördolda i någon mörk låda. Kom fram nu.
Vart ska jag? Sjeet, jag vill inte ens gå dit, jag vill inte börja rota. Jag är inte redo att omvärdera allt, men det pockar på, det trycker och det är nödvändigt. Jag blundar ett tag till, men jag misstänker att sista ordet inte är sagt i den här historien.
Och f ö, DB, vad är problemet. Är ett initiativ döden för honom. Orkar verkligen inte. Har inte hört ett ljud sedan i torsdags och nu får han lägga sig i den mörka lådan och marineras där. Hej då. (tror jag).
De stora: vem är jag, vart ska jag.
Ojoj. Vem vet jag väl till 90% nu, men de övriga 10 procenten ligger väl fördolda i någon mörk låda. Kom fram nu.
Vart ska jag? Sjeet, jag vill inte ens gå dit, jag vill inte börja rota. Jag är inte redo att omvärdera allt, men det pockar på, det trycker och det är nödvändigt. Jag blundar ett tag till, men jag misstänker att sista ordet inte är sagt i den här historien.
Och f ö, DB, vad är problemet. Är ett initiativ döden för honom. Orkar verkligen inte. Har inte hört ett ljud sedan i torsdags och nu får han lägga sig i den mörka lådan och marineras där. Hej då. (tror jag).
2 Comments:
Jag har sagt det förut och jag säger det igen. Karlar är ufon.
Men ingen vore gladare än jag om detta omvärderades......tyvärr tror jag inte det är möjligt....
Hoppas, men vet inte säkert om jag gör det, kanske är det bara mitt ego som spökar.
Skicka en kommentar
<< Home