Post-party blues

Alla har gått.
Det var precis ljuvligt att få träffa nästan alla mina kära.
Och så tomt när de har lämnat.
Jag lyssnar sorgset på "om du lämnade mig nu", om och om igen.
Den speglar tankarna. Och jag fattar att ju sorgsnare verklighet jag väljer desto värre blir den.
Men fint ändå.
A och och jag hade bisarr och cool åttiotalrevival via youtube. Allt gammalt smuts upp till utan. Hej Midnight oil. Osv.

Miserabel till trots, jag har många vänner, fantastiska sådana, den bästa familjen, bloggen och alla runt omkring mig där. Och sen troligtvis en del egna kvaliteter som borde gynna mig.
Upp med hakan tant. Din bästa tid är nu.
Jo då.