Ja just det

jag hade ju möte idag på gamla jobbet. För att jag vill att de ska bygga webb på mitt nya. Som jag ju slagit mig till ansvaret för. Och det var så coolt. För jag visste ju precis vad jag behövde, precis hur jag skulle kravställa. Och det var skönt att känna att jag kunde något, visste hur det borde bli.

Och det var faktiskt kul att träffa alla gamla kollegor. Nästan att jag tar tillbaka att jag gnällt över dem, för vi hade ändå en grej. En gemenskap. De känner mig. De minns. Och frågar rätt saker. Det nya jobbet har ju inte efter snart tre månader givit någon form av relation med andra människor. Och det är synnerligen tragiskt. Jag hoppas det blir bättre snart, nu när vi omorganiserar. För lunch ensam varje dag är...rätt trist.

Nej, jag gillade dem ändå på gamla jobbet. Även om vi var olika.