Helgen var så fin så fin

Jag har inte söndagsångest. Det är fantastiskt. Men jag har lite ledsenhet i kroppen över att helgen är slut. Den är för kort. Fast den har varit väldigt fin. Efter att jag tog mig samman i fredags kröp jag hem till Majsi för lite vin och sen lång lång natt med Dj-snubben och annat löst folk. Halv fyra somnade vi vilket gjorde lördagen till en lång lång plåga. Fram till middagen och bästa familjen i sitt nya hus. Jag vill också ha ett hus. Helt plötsligt. Jag är aldrig så lycklig eller så trygg som jag känner mig hemma hos K och J, det är så fint. Vilket gjorde söndagen långsam och seg, och nu funderar jag mest på vad som ska ätas innan det ska sovas. Innan jag gör mig redo för den tredje veckan av läskiga nya saker.