Sorgsen

Efter en dag av måsten är det defintivt dags för pleasure. Läkare hela morgonen och farmor till lunch. Lilla farmor. Fyller 95 och har alzheimers. Emellanåt. Jag grät när jag gick därifrån. Hon undrade om någon inte bara kunde ge henne något så att hon inte behövde leva längre. Vad säger man? Jag grät. Det blev en tung eftermiddag men nu har jag skakat av mig det värsta och inväntar DJ-snubben. Det blev inte sju-rätters, jag orkade inte riktigt nu, men väl fyra rätter och skumpa. Och jag är nyklippt, nuduschad och smashing. Om en halvtimme tänker jag lägga mina sorger åt sidan och ha roligt istället. Sista helgen i frihet. Jojo.