Familjens projektledare
Under den värsta sorgetiden orkade jag inget. Saker fick bli som de blev. Vi åt det som fanns. Det funkade bra. Men annars så projektleder jag den här familjen. Självpåtaget och mest för att jag ska slippa göra tråkiga saker. Min man är ändå så fantastiskt så allt blir nästan hela tiden som jag önskar. Jag brukar dock ge honom några veckouppgifter för att jag ska slippa. Denna jävliga vecka åtta har han fått följande:
- rengöra ugnen
- köpa mer ved.
Jag har istället ägnat dagen åt, förutom jobb, att frosta av frysen och baka morotsbröd. Hej hushållning.
Jag är så präktig att jag går av på mitten. Och är skitnöjd. Det är fan inte varje dag den här energin infinner sig.
Jag har fått i uppgift av psykologen att fråga honom hur han upplever mitt kontrollbehov.
- Bara behagligt, svarade han. Du planerar och jag gör. Jätteskönt, jag slipper tänka och så funkar allt så bra hemma.
Ergo, kontrollbehov inte bara av ondo. Det ska jag rapportera. Borde kanske delegera ännu mer?
- rengöra ugnen
- köpa mer ved.
Jag har istället ägnat dagen åt, förutom jobb, att frosta av frysen och baka morotsbröd. Hej hushållning.
Jag är så präktig att jag går av på mitten. Och är skitnöjd. Det är fan inte varje dag den här energin infinner sig.
Jag har fått i uppgift av psykologen att fråga honom hur han upplever mitt kontrollbehov.
- Bara behagligt, svarade han. Du planerar och jag gör. Jätteskönt, jag slipper tänka och så funkar allt så bra hemma.
Ergo, kontrollbehov inte bara av ondo. Det ska jag rapportera. Borde kanske delegera ännu mer?
2 Comments:
Jaså, kontrollbehov kan vara positivt!
En tröstande tanke tycker tanten.
Att delegera är bra.
Att kontrollera att det man delegerat blir gjort är inte fullt så bra. Det är bättre att lita på att så sker. Men då är man ute på djupt vatten
tycker gubben
Skicka en kommentar
<< Home