Drömmar och planer

Kom att tänka på att jag har blivit mycket bättre på att leva i nuet. Att jag inte planerar lika mycket som förut. Självklart kommer jag aldrig att sluta, det är en för stor del av min personlighet. Men jag lever hyfsat mycket i nuet. Vilket jag tycker är hyfsat tråkigt. Kanske är det drömmar och planer om framtiden som är mitt bränsle. Nu när jag inte gör några planer har jag inte heller någon ork. Den enda plan jag har är ju babyn. Och den kommer när den kommer. I augusti förhoppningsvis. Och tiden dit kommer troligtvis vara rätt jobbig.

I alla fall, kanske planerar jag mindre för att jag är lyckligare i vardagen. Egentligen vill jag mest nu att våra liv bara ska puttra på, jag är väldigt lycklig med det liv vi har. Kanske minskar behovet att dagdrömma då.

Kanske dödar det min drivkraft. Jag har nästan inga drömmar kvar. Det är skönt. Det är också ganska sorgligt. Jag vet inte.