Sova?
Det verkar som om sömnen helt har övergivit mig. Nu har jag inte sovit på 32 timmar och jag har inget större hopp om att få göra det heller. Vågar knappt lägga mig ner heller för ångesten i att ligga och vänta på kvävningskänslan är hyfsat stor. Halvligger uppallad av kuddar och har plöjt i snitt två böcker per dygn. Tack och lov har jag så många, nya, bra efter födelsedagen. Orkar inte titta på TV av någon anledning.
Dessutom kom AM och Frank förbi en stund idag och det var som helt fantastiskt att få umgås lite. Jag laddar nu för lite uppvärmd köttfärssås och några timmars söndags-TV. Kanske kommer min snälla man hem från jobbet snart också. Han akutjobbar klart lite grejer om det skulle vara så att Sigge får komma i veckan. HOPPAS. Sen ska vi ju hänga tillsammans med vår bebis i en hel månad. Helt sjukt, ju. Vår bebis.
Kommer i alla fall inte ha svårt att se trött och uppgiven ut hos läkaren imorgon. Håll tummarna för oss!
2 Comments:
Håller mina tummar hårt, hårt!
Det ska bli så spännande att följa er resa! Hoppas han kommer snart.
Skicka en kommentar
<< Home