Imorgon är på riktigt

Imorgon börjar det där mammalivet på riktigt när min man börjar jobba igen. Är lite nervös för hur det ska gå, detta barn vill helst bli buret hela tiden, och jag kan inte bära, ety jag förgås av smärta då. Har ställt höga krav på maken idag, en lista lång som en måndag på saker som ska vara fixade innan han går och lägger sig så att det blir lite lättare för mig att underhålla hemmet under dagarna. Som t ex nyskrubbade golv, rena lakan m m.

Dessutom skickade jag ut dem båda på långpromenad så att jag kunde hänga i duschen en väldigt lång stund och raka ben, måla naglar och annat piff så att jag känner mig lite som människa igen. Inbillar mig att jag inte kommer ha tid med sådant i veckorna. Varje söndag däremot, ska jag skicka iväg dem för lite me time. (OK, jag svarade på tre jobbmail och rensade Sigges byrå också. Men vad fan, man får ju passa på).

Och vad jag ska passa på, ikväll äter jag middag för pengar jag inte har, på Urban (man skulle kunna tro att Urban är mitt favvoställe. Det är det inte, men det enda stället inom sådant avstånd att jag orkar gå dit med en anständig vinlista), med Sessan, Fashionista, Popjunkien och Britta. Roly! Längesen!

Två utekvällar på en vecka. Det börjar likna gamla tider. Även om jag jätteskyndar mig hem till barnet efter några timmar.