Det här är mina skäl
Skälen till att jag ska träffa Loverboy på torsdag är:
Tyvärr har mitt hopp byggts upp den sista tiden eftersom han har gett mig signaler som fått mig att börja tänka. Och tro. Sannolikheten att han ska ha förändrats totalt samt ångrat sig är minimal. Men jag ger väldigt sällan upp någonting. Jag måste bli överbevisad. Jag kommer att ångra mig om jag inte kollade upp vad min föraning betyder.
Eftersom sannolikheten ovan är så minimal, men hoppet ändå så starkt, måste jag försöka ändra på det. Jag kommer aldrig att kunna gå vidare om om jag fortfarande hoppas att vi kan gå tillbaka. Ergo, det främsta syftet, och det förnuftigaste, för middagen på torsdag är sålunda att effektivt döda den sista spillran av hoppa jag har kvar. Jag måste gå vidare snart. Jag är trött på ältandet.
Det kommer att innebära att jag går några steg tillbaka ett kortare tag, kanske gråter i en vecka eller så, men efter det går det åt rätt håll. Jag kommer då att tala om för honom att jag inte är redo för någon form av kontakt ännu. Att jag talar med honom när jag kan. Att han inte för höra av sig. Tyvärr. Jag kommer inte att bli hans nya bästa kompis. Och jag kommer inte att ligga med honom av längtan eller sorg på torsdag. Var inte oroliga. Jag är en iron lady när det behövs.
Tyvärr har mitt hopp byggts upp den sista tiden eftersom han har gett mig signaler som fått mig att börja tänka. Och tro. Sannolikheten att han ska ha förändrats totalt samt ångrat sig är minimal. Men jag ger väldigt sällan upp någonting. Jag måste bli överbevisad. Jag kommer att ångra mig om jag inte kollade upp vad min föraning betyder.
Eftersom sannolikheten ovan är så minimal, men hoppet ändå så starkt, måste jag försöka ändra på det. Jag kommer aldrig att kunna gå vidare om om jag fortfarande hoppas att vi kan gå tillbaka. Ergo, det främsta syftet, och det förnuftigaste, för middagen på torsdag är sålunda att effektivt döda den sista spillran av hoppa jag har kvar. Jag måste gå vidare snart. Jag är trött på ältandet.
Det kommer att innebära att jag går några steg tillbaka ett kortare tag, kanske gråter i en vecka eller så, men efter det går det åt rätt håll. Jag kommer då att tala om för honom att jag inte är redo för någon form av kontakt ännu. Att jag talar med honom när jag kan. Att han inte för höra av sig. Tyvärr. Jag kommer inte att bli hans nya bästa kompis. Och jag kommer inte att ligga med honom av längtan eller sorg på torsdag. Var inte oroliga. Jag är en iron lady när det behövs.
3 Comments:
Även om dina aningar stämmer och det faktiskt blir du och LB igen. Vill du då leva vidare med känslan av att en gång ha blivit ratad och sedan insläppt på nåder? Vad betyder det för tilliten mellan er?
Fundera på det.
Förstår dig till hundra procent! Hoppas du klarar det galant, baby!
Oh I know, jag har funderat lite och vet inte ju inte om jag klarar det. Men eftersom sannolikheten är så liten känns det inte som om jag behöver oroa mig just yet. Det problemet får jag ta ställning till när det inträffar.
Det kan ju också bli så när jag träffar honom att jag känner mig färdig med honom och inte ens VILL ha honom längre.
Tror bara att det är nödvändigt att göra detta för att kunna gå vidare.
Skicka en kommentar
<< Home