Gröne Jägaren, faktiskt
Igår var jag på Gröne Jägaren. Det var knappt frivilligt, det var det inte. Men min man tvingade mig att åka hem många timmar för tidigt för att kunna se på tennis med sin bror och om jag skulle få vara med honom fick jag snällt följa med. Jag åt en hamburgare och drack en Corona. Sen försökte vi göra barn för sjätte dagen i sträck. Jag är ruskigt trött på det nu.
Förutom det var det alldeles jättefint på landet i fredags, sol, varmt och grill. Gjorde läckagetest helt själv fast maken tyckte det var för farligt för mig. Sprängdes dock inte. Lördagen började så fint med bikinisolande och båttur. Köpte blommor som jag planterade, för allra första gången. Får hoppas de lever nästa gång jag kommer ut. Sen blev det kallt. Och mörkt och vi gick inomhus. Där somnade jag tre gånger under eftermiddagen. Förutom tennisen är det nästan det enda jag gjorde sen dess. Konstigast med helgen var att det var svinkallt på landet på söndagen och värsta sommaren i Stockholm. Väderchock.
Har varit väldigt stressad på sista tiden och nu bestämt mig för att försöka bli lite bättre på att hantera det. Har köpt en bok i mindfulness som jag tänkte skulle få bli min följeslagare till jag uppvisar några framsteg. Känns idag på jobbet lite mer lätthanterligt, eftersom projekten faktiskt verkar gå lite bättre nu. PEPPAR PEPPAR. Säger jag då.
Förutom det var det alldeles jättefint på landet i fredags, sol, varmt och grill. Gjorde läckagetest helt själv fast maken tyckte det var för farligt för mig. Sprängdes dock inte. Lördagen började så fint med bikinisolande och båttur. Köpte blommor som jag planterade, för allra första gången. Får hoppas de lever nästa gång jag kommer ut. Sen blev det kallt. Och mörkt och vi gick inomhus. Där somnade jag tre gånger under eftermiddagen. Förutom tennisen är det nästan det enda jag gjorde sen dess. Konstigast med helgen var att det var svinkallt på landet på söndagen och värsta sommaren i Stockholm. Väderchock.
Har varit väldigt stressad på sista tiden och nu bestämt mig för att försöka bli lite bättre på att hantera det. Har köpt en bok i mindfulness som jag tänkte skulle få bli min följeslagare till jag uppvisar några framsteg. Känns idag på jobbet lite mer lätthanterligt, eftersom projekten faktiskt verkar gå lite bättre nu. PEPPAR PEPPAR. Säger jag då.
1 Comments:
Stress. Och inte blir det bättre med åren, kan jag trösta dig med. Jag kämpar för att göra BARA EN SAK ÅT GÅNGEN, inte lätt när man är van att ha simultankapacitet. Men den, simultankapaciteten, den försvinner med åren. Nu kommer jag inte ihåg vad jag började med, när jag är inne på syssla två. Alltid en hjälp.
Tycker tanten.
Skicka en kommentar
<< Home