lördag 27 november 2010

V 27

V 27 är ganska långt gånget. Om man jämför med t ex v 14. Men inte om man jämför med v 40. Men det känns ok, det går faktiskt framåt, och veckorna rusar fram, tack vare att jag får vara på jobbet och göra massa roliga saker. Snart är det jul, och då är det långledigt och när jag börjar jobba igen efter jul är jag i v33. Nästan som om jag vore där nu.

Igår var jag hos en osteopat för foglossningen. Det var en märklig upplevelse, emellanåt smärtsam, ibland behaglig. Lite annorlunda, men kanske kan det hjälpa. Jag måste gå några gånger till för att veta säkert, men han menade på att man inte ska behöva ha så här ont, att det ska hjälpa. Nu vill väl han säkert sälja in fler timmar till mig, för all del, men man vet ju inte om man inte provar. Direkt efteråt kändes det mycket bättre och nu känns det så där. Trots att jag inte kan röra mig särskilt många minuter åt gången ska jag idag göra en pepparkaksdeg och åka till Babyland och handla de sista grejerna vi behöver till Sigge. Vi har lyckats utverka chaufför så vi måste ta chansen. Efter det får min man adventspynta efter mina instruktioner och jag får ligga i soffan och bestämma. Fint det med.

2 Comments:

Anonymous Anonym said...

Så är det. Man kan ju alltid ge det en chans, de där metoderna som man blir utsatt för. I vilket fall som helst så känns det bra att någon intresserar sig för ens proplem. Bara det! Läkandet går sina egna vägar.
Just nu hänger hackspetten i talgbollen i trädgården och himlen är norrländskt vintervit, lite rosa, innanför fönstret har jag plockat fram adventsstakarna, snart blir det fika med saffransbullar. Lycka till med adventspyntandet!
Tycker tanten.

14:51  
Blogger Bitter said...

Det låter vackert. Ibland längtar jag trädgård!

20:47  

Skicka en kommentar

<< Home

BlogRankers.com