Efter angst är det frid igen
Var ledig förra veckan och slog nog världsrekord i angstande. Helt makalöst. Orkar inte ta varenda detalj men var ganska säker på att nu lämnar han mig och jag försökte processa det. Och sen ses vi slutligen, på torsdagen, och han är så ljuvlig och älskar mina vänner, och de älskar honom, och sen älskar han mig och säger att stress gör honom konstig. Sen skiljs vi åt igen och sågs inte förrän igår kväll, jag var lugn då, helgen var ensam och trött men lugn. Vet att han älskar mig, men måste komma ihåg att han har andra prioriteringar, mycket vänner, dålig på att hantera stress. Men igår frågade jag om han ville komma över sent och han ville det verkligen, och han kom hem och jag blev så lycklig. Väldigt. Nu är jag istället orolig för att han ska tycka att de två sena timmarna igår ska räcka för ett tag, och börjar fundera på om jag inte taktiskt borde ha låtit bli att träffa honom igår för att få fler timmar idag? Don't know. Men ska försöka få till en date ikväll. Vet att vi troligtvis kommer att vara tillsammans hela helgen men jag vill ha mer... Jag vill ha honom hela tiden, varje dag.
Jag är besatt.
Jag är besatt.
0 Comments:
Skicka en kommentar
<< Home