måndag 26 september 2005

PLågor

Det är så sjukt plågsamt, jag mår så dåligt, är så ledsen. Jag fattar inte riktigt hur det här ska gå. Jag kan inte slappna av när vi är tillsammans, det känns som om jag inte är tillräckligt rolig, eller bra nog år honom. Jag känneratt jag inte duger. Jag kan inte ha sex med honom, jag njuter inte, för jag är bara så rädd för allt detta. Jag började gråta under tiden igår. Det känns så hopplöst och lönlöst. Och visst pussar han mig, håller om mig et c och visar en del kärlek på det sättet, men det är förstrött och avlägset. Inte med engagemang. Och han har fortfarande inte sagt att han är kär i mig. För att han inte är det. Han reagerade så omedelbart när jag sa det till honom, med att skämta bort det, med att skydda sig. Men det värsta är att jag har så fruktansvärt låg prioritering. Tror inte ens att han kommer att vilja träffa mig innan han åker. Nu tar jag ett stort kliv tillbaka och låter bli att höra av mig eller ge honom någonting. Jag orkar inte, för jag blir så förkrossad. Han måste få kämpa lite mer för att få mig också. Dessutom låg han och tänkte en del när vi låg i sängen och jag känner igen det, från O, det kändes definitivt som om han skulle göra slut. Men jag vågar inte ta upp det med honom för jag blir så fruktansvärt ledsen, det känns som om jag bara vill blunda och hålla för öronen för att slippa uppleva det. Jag vill att han älskar mig och visar det. Och fram till dess kan och ska jag inte göra någonting. Det värsta är att det påverkar mig något oerhört, jag sitter här och plågas hela dagarna, kan inte jobba och vill bara gråta.

Bena ur och skriv ned varje detalj, måste minnas, måste kunna plocka fram det när jag grubblar eller när jag behöver bevisa. Igår: Inget jag tycker om dig alls. Sex: yes, Ok, för honom, ångest för mig, började gråta. Kan inte slappna av öht, kan inte njuta när jag är oroad. Puss och kram mm: mest jag, definitivt, men kände att det hände lite när jag slutade, att han också tog initiativ. Egentligen var han ganska gullig, men är mest stressad över vårt samtal/icke samtal, när han försvinner när vi talar och när han undrar vad jag tänker på hela tiden, de långa stunderna när vi ser varandra i ögonen och ingen vill säga vad man tänker på. Jag – på att jag älskar honom och att jag är säker på att han skall dumpa mig. Han -??? Mysig natt, låg nära. Tog min hand ibland. Planering inför framtiden: ingen.
BlogRankers.com