En mycket bättre dag

Jag har varit helt lycklig hela dagen för att jag fick sova i sex timmar. Vilken skillnad det gör. Det verkar som om Sigge också blev lite påverkad av medicinen, eller möjligtvis att jag blev bedövad lite överallt av den, för klockan fyra idag hade jag fortfarande inte känt några fosterrörelser på hela dagen. Jag ringde förlossningen för att kolla om man skulle åka in eller inte, och det skulle man tydligen. Och jag är så glad för det. Först och främst: Sigge mådde jättebra.

Det som var så extra bra med detta var att jag blev dödskär i alla på förlossningen. Det var så mysigt att vara där, och jag kände mig makalöst omhändertagen. Tre personer gullade med mig hur länge som helst, ingen brådska, ingen stress och fika på rummet medan vi väntade. Jag kände mig väldigt trygg och det var fint att få en bild av hur rummen kommer att se ut när det väl är dags. Såg också ett badkar - jättestort - och vill genast hoppa i. Längtar till jag ska bada i det! Nu känner jag mig liksom trygg med förlossning och allt det. Och alla tre tyckte att igångsättning vore en bra idé för mig. Så det så.