Radhus

Det blev ett. Fint är det. Men vi behöver fixa lite förstås. T ex ett badrum. Men det ser jag fram emot, mycket. Och så klart blev det lite för dyrt så blir mycket nervös för försäljningen av vår lägenhet.

Och det är en läskig livsstilsförändring som jag nu ändå börjar omfamna. Det är dags nu, att växa upp och välja för barnens skull. Jag börjar bli redo.

Köpa radhus?

Jag kan inte bestämma mig. Har hittat ett skitfint radhus med precis lagom stort renoveringsbehov. Till ok pris. Eller "ok". Inte för långt från tunnelbanan och ok avstånd till stan och jobbet.

Men. Är ej redo lämna vår älskade lägenhet. Promenadavstånd till jobbet. Hela Söder runt omkring mig. Tänk om vi ångrar oss. Om förortslivet inte funkar för oss?  Älskar verkligen min lägenhet. Men så småningom behöver vi ett rum till. Vill helst flytta före Sigge börjar skolan om två och ett halvt år.

Vill dock gärna köpa före amorteringskravet införs. Kan göra annat bra för de pengarna än att amortera. Sparar hellre i aktier. Lever gärna lite. Vår belåningsgrad blir ändå hyfsat bra. Om vi väntar kommer vår boendekostnad bli bisarr. Om vi ens får låna så mycket då.

Så. Flytta nu och få bra ekonomi och sakna stan. Eller flytta om två och ett halvt år, få dålig ekonomi och sakna stan?