2018

2018 handlade mest om jobb. En galen vår, en befordran, en halv befordran till som också tog bort en massa saker. Omorganisationer och ganska stor vantrivsel. Några veckors sjukskrivning pga vansinnig migrän och samtidig livsleda.

Mycket tid med barn. 5 och 7 är bra åldrar. Älskar dem så mycket nu. 

Tappade lite hälsofokuset under andra halvåret då jobbet knäckte mig. Är nu trött, har ont i ischias, konstant magvärk och är lite tjock och mycket svagare. Som tur är kan man ju ändra på det.

Har accepterat läget på jobbet men letar nytt. Hoppas ha hittat något före sommaren. Hoppas ha lagat kroppen till samma tid.

Det är bra med min man och min familj. Det är fint med vänner och grannar. Jag bor bredvid en skog. Det är ljuvligt. Där ska jag vara mer nästa år.

Två dagar

Till helgen. Jag kämpar med minuter. Jag är så trött. Slut på gnäll.

Har en rolig fika i januari på ett ställe jag vill jobba. Kommer inte leda nån vart men det håller mig uppe.

Provade sockerfri julmust. Smakade nästan exakt som vanlig. Kommer dricka en liter om dagen.

Alla mina krukväxter håller på att dö. De saknar dagsljus.

Jag vill köpa en kjol som kostar skitmycket. Intalar mig att jag aldrig mer behöver köpa nåt efter det. Kan det verkligen stämma?

Behöver ny PMS-medicin, men orkar ej gå till gyn.

Jag har två barn som kan läsa. Hur coolt är inte det.

På jullovet ska jag gå en promenad kl 12 varje dag. Och hoppas på sol för jag orkar inte mera natt.

Är det ok att köpa en hummer till sig själv och äta den när de andra äter julbord?

Nu har vi slutar gräla och tur är väl det för det dränerar hela min själ. Puh. Fick också sagt att jag gärna planerar och utför större delen av julbordet men de vill jag ha uppskattning, inte att det förväntas. Och att han måste förstå att saker och ting inte bara händer, planeringen är oftast 80%. Jag vill ha cred! För egentligen gör vi ju typ lika mycket, bara olika. Varje lördag eftermiddag får jag tex tre timmars egentid när han tar barnen till simskolan. Då brukar jag dricka vin liggande medan jag plöjer en hel bok. Värt typ allt.

Idag tackade jag av min bästa medarbetare och grät som en nyförlöst inför sextio personer när jag höll mitt tal. Värdigt. De tyckte det var ”fint”.

Hatar livet

Jag är så osams med min man, känns inte som särskilt många steg från skilsmässa. Är också på dag 17 så vi får väl se hur det går. Vad vi är osams om? Att han ger barnen för mycket godis. Problemet är att han reagerar som hade han PMS med okontrollerade vredesutbrott när han kritiseras. Jag tog en sömntablett och gick och lade mig kl 18 i fast förvissning om att jag aldrig mer skulle prata med honom. Har ännu inte gjort det. Är sjukt jävla bitter över att jag förlorade 5 timmar lördag och middag på havskräftor och ost. Vi skulle ha firat vår elvaårsdag. Men jag fick sova i tolv timmar i alla fall och nu ligger jag och funderar på hur jag ska orka ta mig ur sängen, genom livet.

Det är inte den ljusaste av månader nu.