Munskydd

 Så fort det ändå gick att vänja sig. Ligger alltid i väskan, åker alltid på i tunnelbanan. Inte för att man åker den varje dag. Men ändå. Som idag. Tidig morgon, lite folk, är på väg till kontoret för en gångs skull för att ha ett tre timmar långt arbetsmöte med min chef. Sånt är numera att likna vid en fest. Så kul! Har smink och parfym. Vigselringar och klocka. Krämfärgade linnebyxor, vit t-shirt och vit öppen sidenskjorta över. Öppna sandaler. Lite annorlunda än tights och tröja, som jag brukar jobba i nu för tiden. Sigge sa: du ser ut som en rik och lycklig kvinna med de där kläderna. Well, rik i alla fall, förklarade att inte många människor i världen kan gå med vita kläder till jobbet. Det är ett privilegium om man nu vill bära vitt. Lycklig däremot, det är en annan historia.

Nu ska jag lyxa till det med en köpe-latte, som jag förmodligen kommer spilla på mig. Sen jobba ihop nåt bra. Och avsluta dagen med ett gynekologbesök. Det är bra men kanske ej värt ett yay!

Vaccin också

 5 juni ska jag lägga en dos vaccin till mina antikroppar. Det känns bra.

Att blogga nästan aldrig

Egentligen vill jag blogga varje dag för detta är väl ändå min dagbok. Jag vill kunna gå tillbaka och minnas, och även i någon liten mån ha någon interaktion. Men det går sådär med det, kan vi ju säga. Pga livet mest.

Men status 30 maj 2021, kanske i det vi nu kallar början på slutet av pandemin. Mina trasiga armar och nacke är mycket bättre, men inte helt bra. Mina trasiga höfter och hamstrings är ganska dåliga igen men nu har jag hjälp av en svindyr naprapat att bygga upp kroppens funktion så vi får väl se.

Har inte skiljt mig ännu heller, även om jag är redigt sugen vissa dagar. Det är ok men att vara under samma tak dygnet runt i många många månader är inte skitbra för oss. Längtar till hösten då vi tror på en förändring av arbetsplats. Längtar till lång semester men undrar hur det ska gå att vara ännu mer tillsammans. 

Barnen är 10 och 8 och så förbannat stora. Jag sörjer varje dag att de snart är förbi åldern där jag är central och viktig. Tänker att jag har fem år, Max innan jag övergår till funktionen bank/kock enbart. Aj. Sigge ska på scoutläger i fem nätter snart och alla är peppade, förutom jag som dör lilla mammadöden inombords. Men jag vänjer mig. Gunnel är så rolig och cool och stark i sig själv. Tränar handboll och simhopp och tog sitt första simborgarmärke på sin åttaårsdag igår. Hon ger aldrig upp. Hon har iofs ett rasande temperament men är också bara härlig.

Jobbet är kul, men har fortfarande efter ett drygt år inte träffat mina kollegor. Är lite smärtsamt inklämd i en jätteorganisations politiska vindlingar och det är tröttsamt. Vill få saker gjorde men behöver nog först semester innan jag får nya krafter.

Min yngsta syster ska får sitt första barn äntligen. Det har varit en kamp.

Jag är inne i ett galet loppisflow. Det går överstyr, måste ta en liten paus.

Ja det var väl det. Mår ganska bra men är trött, sliten och kanske också i klimakteriet? Vad fan! Ska prata östrogen imorgon hos min gynekolog, pga är mest arga monstermamman och frun. 

I tillägg

Vad är det för fel på folk som badar när det är svinkallt och som äter olika fancy versioner av det äckligaste vi har, nämligen gröt? Jag är inte i takt med tiden. Alla vet egentligen att det är skönast att inte frysa och att ostmacka är den bästa frukosten.

Nytt år, eller?

Hur hittar man sitt varför? Sin kärna? Meningen med hela skiten? Jag tror jag letar lite grann efter det där. Kanske är det Corona, kanske är det livet. Men jag är trött. Och det är mest jobb, ta hand om allt som ska tas om hand, och inte så mycket att längta efter eller se fram emot. Jag vet ju inte ens vad jag vill se fram emot. 

Jag vet flera saker som jag verkligen vill. Jag vill att tiden ska räcka till. Jag vill att tiden ska gå långsammare och samtidigt innehålla mer. Men jag vet inte vad den ska innehålla, eller vad jag vill att det ska räcka till. 

Jag vill vara pigg. Jag vill ha en kropp som inte gör ont. Jag vill ha en vardag och fritid som känns meningsfull. Men var letar man?

Röststyrning

 Nu ska jag prova en ny grej. Eftersom jag inte får lov att använda mina armar, vilket ju inte är det lättaste, behöver jag hitta andra sätt att kommunicera på. Så nu provar jag röstinläsning av text och Meddelanden. Man kan ju säga att det finns en del förbättringar att göra, till exempel gillar den väldigt mycket särskrivningen. Eller att skriva särskrivningen när jag sa särskrivningar. Jag gör ett försök att blogga på det här sättet, Annars så blir det inget av det.

Jag har iallafall tennisarmbågar i pluralis, mus arm i högen och antingen diskbråck i nacken eller extrema muskelproblem i nacke axlar och bröst rygg. Oavsett vilket så har jag fruktansvärt ont men det är så tråkigt att prata om så de släpper vi nu. Jag har börjat jobba igen efter att ha vilat mig i två veckor. Idag var jag tvungen att åka in till jobbet och ta med mig en skärm hem. Man var tvungen att hämta den själv vilket ju inte vara det lättaste eftersom alla kablar vad var fastsurrade med bunt band. Och så jag fick ligga på golvet och klippa av dom och sen där med med den ut kände mig rätt mycket som en tjuv. Strax ska jag prova att installera den mellanslag så får vi se hur det här går.

Ja, och utöver det finns det ju inte särskilt mycket att prata om, eftersom vi nu mer eller mindre är isolerade hemma igen Jag går en promenad varje lunch, jag gör lite rehabövningar. Och det är det jag gör tyvärr får jag inte renovera längre, inte heller sticka, att laga mat gör också ont. Jag har tråkigt.

Nej men, det var väl allt för den här gången. Måste fundera på om det finns något spännande att berätta överhuvudtaget. Återkommer.

En vecka till

 Påtvingades ytterligare en vecka som sjukskriven men det är i ärlighetens namn ganska skönt i det här ruggvädret. Förutom att jag tvingats ut just nu för en tortyrmassage som jag inte kan vara utan. Är lite rädd för det gjorde galet ont förra veckan när jag gjorde samma men nu i projekt smärtfri igen för vilken gång i ordningen det nu kan vara.

Ska sen gå och lägga mig. Roliga tider.

Mot min vilja

 I allra högsta grad mot min vilja, har jag sjukskrivits en vecka nu, och i värsta fall längre för tennisarmbåge i båda armarna och diskbråck i nacken. Har ont ont ont överallt. Från rumpan och uppåt, ungefär på alla ställen. Jag bör inte använda mina armar. Efter precis så här många ord börjar högerarmen somna. Min kropp är ett sånt måndagsexemplar. Bara för att jag sågade lite i somras. Typ. Vill ej detta men nu tappar jag snart telefonen så måste sluta.

Även jag

Imorgon har jag så väldigt mycket ärenden att fixa när jag ska åka in till stan (ÄVENTYR!), att jag kommer ta med mig min dramaten. Min nya alltså. Har ju haft en värdelös från Ikea i massor av år att ha till landet men i år ser ni, köpte jag en Andersen royal hydro shoppar. Google det! Ja jeflar vilket underbart om än vansinnigt dyrt köp. Så nu åker jag alltså till stan för att jobba på olika caféer med min Dramaten för att fixa följande:

Köpa vägg och listfärg

Kolla lite på skruvar

Hämta ut min nya slipmaskin och köpa lite olika grejer i min bästa affär. Nej, inte Rodebjer. Clas ohlsson förstås.

Åka till två olika systembolag för att köpa tre sorters vin pga det jag vill ha finns inte på alla.

Köpa en bok till min pappa

Gå till en optiker och böja mina glasögon

Handla mat i två olika affärer, pga skagenröran är bäst på Göta fisk

Lämna ett par byxor för uppläggning (kan lägga golv men riskar inte ett par perfekta Rodebjer med att göra själv även om jag kan)

Möta mina föräldrar på Bleck och överlämna bok och vin till pappa som fyller 76. Samt bjuda dem på ett glas.

Sen skynda iväg (till sista Systembolaget på Gullmars) för att sen ta emot mina svärföräldrar som överraskar min man dagen före hans födelsedag. Halv sju. Måste komma ihåg tårtan.

Halv åtta kommer våra bästisar i bagis på ostkalas.

Just det, ska ju ha fem timmar telefonmöten medan jag gör ovanstående samt tre timmar stillasittande på café med en presentation som ska bli klar.

Kommer jag vila i helgen då? Nej för min man fyller år, Gunnel börjar både handboll och simhopp samtidigt som hon vill gå klart simskolan med sin bror de sista fyra gångerna. Måndag, då blir det lugnt och skönt från hemmakontoret igen.