Jag har fullt upp med att vara ledig. Det är ack så ljuvligt men ändå ansträngande. Jag är full av beundran för min man som är med Sigge varje dag, hela dagarna, ensam. Det är råjobbigt. Så här ansträngande var det inte när han var bebis.
Förutom att jaga barn har jag översett byggandet av en altan. Mycket nöjd. Mindre nöjd är jag över att ha blivit blåst på mina balkongdörrar och 3000 kronor. Pengarna är trista att förlora men ännu tristare är att det inte blir några nya dörrar förrän nästa sommar. Dels pga att jag måste spara ihop pengarna, dels pga att jag inte skulle få dem förrän v35 om jag beställer nu. Då kan det anstå. Så nu har vi altan men måste gå runt huset för att nå den. Förutom Sigge, för honom kan vi langa via fönstret.
Jag har även diskat, lagat mat, slipat trädgårdsmöbler, barnsäkrat terasser, jobbat yttepytte och påbörjat en bok. Dvs skrivit tre sidor. Det kan bli mer. Om jag orkar. Jag måste faktiskt vila också. Men 30 minuter om dagen ska jag ge. Så får vi se sen.
Nu är det gin och tonicdags. So long.