Blä
Ramlade ner i ett hål av stress, stora förändringar, ångest, trötthet och allmän livsleda. Återkommer när jag ser klart igen. Puss puss.
Bitter och cynisk, Lycklig. Äntligen.
Ramlade ner i ett hål av stress, stora förändringar, ångest, trötthet och allmän livsleda. Återkommer när jag ser klart igen. Puss puss.
Gud, glömde det viktigaste. Samsov med barn för att trots pissig sömn, livets bästa. Mys, kärlek, svett och närhet varje natt tankar mig med energi för whatever. Och eftersom vi haft tretimmarsläggningar med Sigge från start gör vi så här: svinstrikt läggtid (tyvärr inte min mans högsta prio), varsin saga, de ligger på varsin arm och jag i mitten. Sen tittar jag på Tv-serier till de somnar. Måste vara på annat språk än svenska. Det har gjort att tom Sigge kan ha somnat kl 8. En riktigt riktigt bra dag.
Åh så inspirerande inlägg från Jenny om life hacks och hur man får till det. Och jag måste börja med att vara ödmjuk nog att medge att mitt liv i grunden nog är så mycket lättare än deras. Två barn istället för tre. Hyfsat nära jobb för oss båda (förutom jävla Solna nu då) och därmed rätt självklar uppdelning av hämtningar etc. Alla våra fyra föräldrar friska (ej jinx), nära och ställer upp ofta. Men med det sagt inte helt smidigt alltid ändå. Vi jobbar båda heltid, mycket, har många vänner och intressen. Jag vill båda hinna chilla och träna fem gånger i veckan. Osv. Allt vi vill hinner vi ej och här kommer mitt första life hack:
1. Prioritera, alltså aktivt. Inte genom uppgivenhet, har provat den också. Och då acceptera de saker man väljer bort. För mig tex att åka kommunalt till min systers familj som skulle ta två timmar tur och retur, på en lördag. Med bil, tio minuter. Så vi åker inte dit så ofta fast jag vill, pga tid. Barnen har endast simskola som aktivitet, fast ALLA ANDRA, har minst fem. Pga utan bil blir det ingen tid kvar. Har sån medelklassångest för det.
2. Söndagspreppen: tvätta, plocka undan och fixa allt fint. Låter ju övermäktigt men hemligheten är kontinuiteten, när man alltid gör det tar det mindre tid. Plus att barnen måste delta. Packa väskor, välja kläder. Men viktigast av allt: laga två stora rätter, vi tar en var, som räcker till middag mån-tor plus mina matlådor. Life changing, att inte stressa kring mat på vardagar. Ja jag vet hur präktigt detta låter, och kanske ogörligt också, men vi har kört det i sju år nu, efter ett tag sitter det. Typ fem år. Värt ansträngningen dock.
3. Varje kväll, efter middag, före tv - alla plockar undan sin skit. Nu är jag ju lätt pedantisk, men jag pallar inte grejer överallt. Sen kan de få kolla på tv till de spyr om de vill, så länge mami har det rent. Och eftersom de gör det varje kväll bråkas det längre inte SÅ mycket om det plus tar mellan 5-10 per person, för när man inte varit hemma hela dagen hinner man ej ta fram allt man har. Oftast inte.
Andra vanliga knep är: vika tvätt under tv-serietittande, låta barnen leka hos kompisarna eller utomhus, dricka vin på eftermiddagen om man måste. Tv-tittande en masse för barn och varje helglunch är gröt till barnen. Aldrig laga mer än en rätt per dag. Men också, det allra viktigaste: prioritera mig själv. Träning nästan varje dag, läsa bok varje dag och träffa vänner varje vecka. Även om varje grej pågår korta stunder.
Saker jag inte gör: umgås med folk hemma hos dem om de bor för långt bort, umgås med min man, förkovrar mig, skriver på min bok, läser tidningen särskilt noggrant. (Och de grejerna är viktiga för mig).
Men för all del, återkom om tre månader när november slukat mig, så kanske vi har noll städat och fullt med skit, särskilt i själen.
Sen jobbade jag hemma resten av dagen, utomhus och avslutade med telefonmöte på Centan med ett glas vin. Hämtade barn lugn och snäll och hade så bra samtal med sigges fröken om att starta en pedagogisk utredning för ev diagnos. Trodde hon skulle vara motsträvig men såg snarare vad jag ville att hon skulle se. Tror kanske att han inte får diagnos men har kanske behov av något slag.
Anyhow, vi strosade genom Bagis, hälsade på minst 20 personer, mest barn och kände mig så integrerad! Fint i alla fall, som att vi är rotade här nu.
Väl hemma fick vi ösregn, ost, spela spel tillsammans och filmmys. Perfekt fredag helt enkelt.
Möjligtvis förutom örat då. Men träffade så grym specialist. Vi hade så kul! Trots all smärta. Bland annat sa hon ”messa mig nästa gång, om jag inte svarar är jag död”. Och ”jag kan ge dig skriftligt på att du aldrig mer behöver gå till badhus med barnen om du vill”. Hon förstod mig. Och sen blev dagen bättre, men som vore jag en influencer är jag nödd till att göra flera inlägg. Ej pga spons tyvärr utan barn.
Efter en lång smärtsam natt åkte jag till vårdcentralen redan vid sju och läkaren HÄPNADE när hon såg mitt öra. Det blev ingen ny medicin direkt utan först en liten bomullstamponad in i örat (AJ) som dränktes med alsolsprit. Nu ska den sitta ett dygn och jag ska fortsätta hälla sprit i örat.
Imorgon ska jag tillbaka för att träffa specialist.
Och jag får aldrig mer duscha utan fetvadd i örat. Alltså...
Det enda positiva med detta att det räddar mig från badhusbesök resten av livet.
Börjar skåda ljuset. Är inte in till döden trött, har börjat få lite koll på vem jag är och vad jag behöver göra. Har sagt flera smarta saker. Kors i taket. Det kanske reder sig det här också.
Har dock fortfarande sjukt ont i örat.
Nä men fy alltså, känner fortfarande inte jobbpeppen. Hoppas att den kommer för jag har inte råd med pension ännu. Men det kan vara lååånga resor, som blir lite kortare nästa vecka när tunnelbanan börjar funka ordentligt igen. Och det kan vara oändlig trötthet, öroninflammation och punka på cykeln. Hoppas det. Minns att jag gillade mitt jobb. Minns att jag kände mig duktig på det. Nu tvivlar jag. Nickar och ler men har ingen aning om vad folk pratar om.
Nä, måste få ihop detta. Har alldeles för flexibla tider och bra lön för att byta. Och roliga arbetskamrater och utvecklande uppgifter.
Som sagt, restid och tröttheten då.
Jag undrar om inte den här dagen blir värre och värre för varje år som går. Sommaren är alltid för kort och jag blir aldrig riktigt redo för att börja jobba. Och ändå gillat jag mitt jobb väldigt mycket.
Idag fick vi ett nytt kontor. Väldigt fint och modernt och en miljard mil hemifrån. Jag vill gärna fortsätta jobba med det jag gör, men avståndet kanske blir för stort. Men jag kanske vänjer mig.
Annars var det fint att träffa alla och svinrörigt och konstigt och nu är jag så trött att jag tror jag måste sova före kl 21.
Har öroninflammation också och det gör ONT.
Men det är bara 40 dagar till nästa semester så det tror jag att jag kan klara faktiskt.
Idag har jag varit osannolikt bakfull men städat ändå. Skulle bara skruva fast benen i matbordet lite extra men bordet ”ramlar” när jag försökte vända det och gjorde stora fula repor i golvet. Sen tog jag för långa skruvar och slutade använda hjärnan. Därefter skruvade jag fast bordet i golvet och nu är ett golv och ett matbord från Hay förstört. Sen skyndade jag mig att lägga en matta över golvet så att min mansperson inte skulle se det.
Har gjort ett försäkringsärende nu. Hoppas de låter mig lägga nytt golv i den delen av huset pga hade ändå tänkt det. Och ger mig nytt bord.
Alkohol är dåligt. Hör ni det.
Det närmar sig. Just nu städar jag som besatt. Men på måndag börjar jag jobba, oavsett temperatur. Under hösten vill jag åstadkomma detta:
1. Få ordning på min avdelning och jobbplanen för den.
2. Hitta vad som gör ont i magen på mig
3. Före jul, lyfta 85 kilo i marklyft
4. Renovera mitt trapphus hemma. Själv alltså.
5. Följa med till simskolan minst en gång.
Ja det var ju spännande. Varsågod.
Trots ibs-magen lyfte jag 72,5 kilo i morse. Bra start för 100-kilosmålet. Drack sen cava och nu ba ingen vet. Typ.
Åt vitlöksbröd och pasta carbonara till middag. Slutade så här, se nedan. Obs att min mage inte är platt vanligtvis, men fjärdemånadsstor är den inte heller. Så man behöver ju inte gissa jättelänge att vete funkar dåligt. Kanske vitlök. Kanske också vin som jag definitivt drack under tiden. Varsågod för heta underkläder också.
Gunnel leker att hon ska få en lillasyster. Och jag har ont både inne i magen och på utsidan för huden är spänd som ett trumskinn.
Värst är tydligen lök, vitlök, vete, råg, laktos och baljväxter. Typ bara sånt jag äter.
Socker är dåligt också. Typiskt.
Nu är det tre hela baddagar kvar på Mallorca, planet går hem sent på kvällen på tisdag och jag börjar faktiskt längta hem. Är INTE trött på att vara ledig men kanske på en ganska händelsefattig tillvaro. Jag vill hem och städa, hör och häpna! Ordna, rensa och förbereda. Jag mår så toppenbra när allt är i ordning, fint och rent. Kyl och frys fulla. Det kommer bli en tuff höst på jobbet, jag måste ta ett riktigt krafttag för det kommer vara svårt.
Jag kommer också behöva prova att äta enligt FODMAP för att se vad det är som gör att jag har så ont i magen. Är inte så sugen på det heller men jag antar att det är värt det. Hoppas vin går bra bara.