Tillbaka i stan

 Dag två. Som om jag aldrig varit borta. Sju veckor puts väck. Lika varmt som när vi åkte härifrån. Nu ska jag klippa mig. Har tid ifrån barnen. Älskar dem vansinnigt mycket men detta är en fin stund. Ensam med ett glas rosé väntande på klipptiden hemma i mina gamla kvarter. 

Saker jag måste göra i glst

Och med måste menar jag att jag önskar det väääldigr mycket. Så jag går sönder nästan.

1. Åka hem till Göteborg. Ta in på Bellora, träffa en syster och många vänner. Dricka för mycket vin, ångra det och sen ändå inte. Åka hem uppfylld av mening.

2. Åka till Malmö, träffa Camilla, dricka naturvin och sen ångra det lite, men ändå inte. Åka hem, uppfylld av mening.

Saknar mitt ursprung. Vill bo i tre städer. Samt skärgården och up and coming: gård på landet. Ja herregud, åldrandet gör konstiga grejer med mig. Konstigare än rå falukorv.

Man vill ju inte skryta

 Men antalet rostade mackor med rå falukorv, gurka och tjockt lager Bregott har överstigit fem.

Farvälet

 Idag åkte min man hem och om vi kör enligt plan åker jag hem med barnen på fredag morgon. Har klipptid kl 15 så det vore fint att hinna. Samtidigt, trots vemodet och sorgen att lämna börjar jag längta hem lite. Har lovat barnen 50kr per dag för varje dag de står ut här av det som är kvar. Fast jag har formulerat det annorlunda. De är trötta på varandra och längtar efter vänner. Jag förstår dem. Nästan sju veckor om ön med några pauser.

Längtar efter att storhandla. Har en lista med 86 punkter. Och samtidigt, låt mig aldrig behöva lämna detta paradis. Fast låt det då vara sommar för evigt. För mest sörjer jag sommarens slut. Har några projekt kvar i huset som borde hinnas med. Vill göra klart. Har sen 27 punkter på listan kvar till bästa år. Det känns skönt. 

Behöver komma hem och rycka bort mitt sommarskägg.

Sista svängen

Sitter på bussen ut till landet för sista gången den här semestern. Känner det stora vemodet rulla in. Har inte samma höstpepp som jag brukar, utsikten att sitta ensam vid mitt matbord varje dag hela hösten på ett nytt jobb där jag fortfarande inte har träffat kollegorna är icke ljus. Så uppgiven inför den tanken. Men ok, lite pepp är jag. Ser fram emot att börja springa igen. Ser fram emot mitt gym. Har rehabtränat duktigt fyra gånger i veckan sen början av juni och känner mig riktigt stark igen. Har bara ont på ett ställe och bara lite. Känner längtan efter att ta ut mig. 

Längtar lite efter att ta hans om mina växter och hästens hemmaprojekt. Tror jag ska försöka sy ny klädsel till soffan. Vill storhandla, sylta och safta som alltid i augusti. Känner mig rik med frysen full av hemmagjort och hemmaodlat.

Men innan dess tänker jag riva av åtta dagar till i stugan. Avsluta några byggprojekt och känna mig mätt på skärgård och isolering. 

Längtar också lite till barnen börjar fritids igen. Och min man börjar jobba. Behöver vara igen dem lite. Känner jag starkt.