Nä men nu har jag väl nyktrat till ordentligt efter veckan i Göteborg. Det var lite slitigt, men sedan dess har jag kompenserat åt andra hållet och tagit hand om kropp och sömn och kanske lite själen också. Nu är jag redo för ett litet glas vin ikväll. Vi är lediga imorgon och jag ser galet mycket fram emot en långhelg. Så mycket att jag har ansökt om semester för att få vara ledig 24 dagar i jul. eller ledig - måste kanske jobba några enstaka dagar emellan men det kommer kännas som semester att få lämna familjen en stund i legohysterin som vi kommer ha hemma hos oss.


Både barnen och jag är väldigt, väldigt glada i att bygga lego. Jag lägger osunt mycket pengar på att köpa stora byggen till dem (mig) i julklapp - även om vi i år lyckats köpa loss inte mindre än fyra stycken från min systerdotter som behöver pengar till tonårsgrejer. De blir lite billigare än Ninjagobyggena vi planerar ätt ägna oss åt. Nog med intressant info om det.


Imorgon kommer vi hänga med grannar efter middagen, de ska bjuda på ost och jag tänkte ta med en äppelgalette. Det blir lagom. Och lördag och söndag är helt obokade, förutom träningen och det känna VERKLIGEN skönt. Håller på att förhandla med mamma om barnvakt på söndag eftermiddag - min man och jag vill se Downton Abbey-filmen. Om den ens gå fortfarande?

Göteborgsveckan

Nu har jag haft mina roliga göteborgsveckan och jag är helt slut. Och pratar fortfarande göteborgska.
Förutom en massa jobb och bra möten så träffade jag min äldsta barndomsvän i onsdags och åt skaldjur. Mmm. Platå. Och torsdagens middag fick jag på Toso, som har så sinnessjukt god mat att jag inte vet vad.
I fredags åt jag chark med min gamla pojkvän Fredrik, på nyårsafton är det 30 år sedan vi blev ihop. HUR KAN DET VAR SÅ LÄNGE SEN? Sjukt. Men det blev en tidig kväll, jag somnade halv tio och laddade upp för den stora jubileumsdagen. Som var mer än magisk. Det var fantastiskt faktiskt. Först fyra timmar föreläsningar, konserter och framträdanden av gamla elever. Min älskade gymnasieskola fyllde 150 år och vi var 1000 personer som var med och firade. Den äldsta var en 90 år gammal dam som började i flickskolan vid krigsutbrottet 1939. Hon berättade om hur det var där då och var hur rolig som helst.


Alla talare var så himla BRA, så jag var helt tagen efter. Då gick vi direkt till en hotellbar bredvid och sen följde nio timmar mingel, middag och fest. Dagen efter var jag inte pigg eller tuff. Men det var det värt.


Nu är det tisdag och jag är fortfarande trött. Men idag är det APT så snart får jag gå.

Det gick bra att äta kycklingsallad men den min osolidariska och dödsföraktande make åt cheeseburgaren. Orättvist, men jag stod ut. Men plötsligt kom min Karin och då fick min man gå hem. Det var bra, för då hade vi tid att prata om viktiga grejer som händer och inte händer i våra liv just nu.


Ock ikväll ska jag på Nosh & Chow med min gamla ledningsgrupp och där verkar det ändå finns goda grejer som går bra att äta. Och det ska BLI SÅ ROLIGT. Fattar inte att jag fick träffa dem varje dag förut, det var en lyx som jag inte ens riktigt uppskattade när den fanns. Önskar innerligt att vi kunde bli en ny ledningsgrupp men det känns avlägset.

Prövningar

Idag tvingar min make mig att äta middag med honom istället för att träna och hämta barn och sånt. Kan väl acceptera att bli tvingad, han har fixat barnvakt och så. Men jag tycker det är urjobbigt att äta ute just nu - ska dessutom göra det imorgon också. Vi ska gå till Teatern, för det är tydligen det enda ställe vi går till nu för tiden, (och Centan), men det är ju väldigt svårt för där äter jag alltid en väldigt god Cheeseburgare. Måste ta nåt annat.


Så nu är det enda jag tänker på CHEESEBURGARE. Jävla cheeseburgare. Hur låter kycklingsallad jämfört med det? I mina öron som tråååååkigt.


Men ok då, jag kanske måste börja jobba med min attityd. Så himla präktigt bara. Men vilken oerhörd lyx jag har som har möjligheten att ge min kropp det allra bästa den kan få, mitt lilla tempel, mitt altare till livet. Hmm. Har ett tag kvar på trovärdigheten, men it's a start.


Kommer dricka vitt vin också.
Tar inga frågor på det.

Och jobbet går bra

Nu har den sista pusselbiten fallit på plats i mitt team på jobbet. Nu är det komplett och alla kommer strax att springa fritt, och framåt. Det är väldigt bra, men kanske väldigt tråkigt för mig för jag har då nästan inga arbetsuppgifter. Det är ju mitt värsta. Verkligen värsta. Jag är tack och lov med i en del andra projekt så jag hoppas kunna vara till nytta på andra ställen i organisationen också. Hoppas mycket på det för långsamma dagar kommer göra mig till en väldigt trött och sur människa.

September - vad hände

Månadens höjdpunkter


Bäst denna månaden var middagen hemma för Sigges två bästisar, syskon och deras mammor. Nya vänner och rätt ton i samtalen från första stund.


Månadens dipp


Monsterförkylningen som satt i i nästan tre veckor. Tre! Samt födelsedagsveckan, när alla fyllde år och jag hade galopperande PMS och ömsom grät, ömsom skrek och hatade alla jag älskar. Måste ta min PMS-medicin regelbundet. Är så skör efter den veckan, fortfarande.


Nya rutiner jag fastnat för


Det är ju just det som jag behöver träna på. Nya rutiner för mat särskilt. Jag gillar dock mina gamla mer så det är en ojämn kamp. Men jag försöker. Jag går och lägger mig ännu tidigare än förr, nu i säng runt halv tio. Det är underbart.


Vad jag lyssnade på


Svensk country, otippat nog. David Ritchards & Krokodiltårarna. "Upptagen i Telefonplan" är lite bättre än allt annat just nu.


Vad jag läste


Vad läste jag inte? September var en väldigt intensiv läsmånad, särskilt pga förkylningen. Minns inte vad dock, men läste säkert minst 15 böcker. Just nu läser däremot "Evelyn Hugos sju äkta män."


Vad jag tittade på


Beforeigners på HBO. Finns än så länge bara 6 avsnitt och det verkar inte komma några fler just nu. Men så bra! Och skruvat. Och roligt.


Vad jag åt


Egenodlad potatis i massor. Äppelpajer. Rostad levain med falukorv och gurka.


Vad jag köpte


Bästa fyndet är nog cykelväskan från Lidl. Rymmer mer när jag ska ha träningsgrejer och sånt till jobbet. Kan förvandlas till ryggsäck också. 149 spänn.


Lärdomar


 - ät den där medicinen från dag 17.
 - ät lite bättre mat hela veckan, inte bara måndag till onsdag. Om jag vill leva länge, that is.


Mål till nästa månad


Försöka ta bort morgonbråken hemma. Måste börja med någon sorts poängssystem här tror jag.
Hitta balans i mat så att jag inte får diabetes men heller inte dör tråkdöden.

Men hur kan det bara vara tisdag

Det går långsamt framåt med den här veckan tycker jag. Det borde vara fredag nu, allra minst.
Jag har inte hunnit vila klart och inte hunnit färdigt med den förra helgen.


Den förra helgen skulle vi strejka, barnen och jag. Tyvärr tog det 15 minuter att komma upp från perrongen i tunnelbanan bland helt sjukt mycket folk så mina barn fick panik av trängseln och vägrade sedan vara nära folksamlingen. Så vi strejkade på håll från lekplatsen i Björns trädgård, från Robin Delselius bageri på Folkungagatan och från parkleken bakom Handelshögskolan. Det gci lite bättre.


Sen fick jag gå och dricka bubbel och äta friterad brysselkål med Isa på Cultur och det var en väldigt väldigt bra kväll.


I lördags var vi på ettårskalas hos min syster och förutom ett träningpass i söndags tillbringade jag resten av helgen framför brasan med en bok. Det var härligt. Men vill göra det igen.


Nästa helg: läsa bok framför brasan. Gå på en fyrtioårsfest jag inte är peppad på. Kanske våga springa 2 m.

Använder kroppen igen

Åh det är så jättejättebra. Jag är nästan bra i kroppen igen. Tillräckligt bra för att jag har kunnat börja träna igen, förra veckan styrketränade jag tre gånger och gick in timmes promenad som inkluderade 1 km långsam löpning. Ja, det är ju inga vikter att tala om, ibland gör jag övningarna utan vikter alls, för jag har fortfarande ont i höft och axel, men en del av övningarna går och jag har härlig härlig träningsvärk i hela kroppen. Hoppas kunna var tillbaka på crossfiten före jul, om jag är duktig med den försiktiga träningen.


Det är så UNDERBART att kunna röra sig igen.
Det vara bara det.