Förra veckan!

Ytterligare en vecka passerade utan att jag knappt märkte det. Eller jo, märkte gjorde jag nog, framförallt eftersom jag hade sanslös magkatarr vareviga dag. Den är fortfarande kvar. Tror inte att jag gjorde så särskilt mycket mer, orkade förvisso inte laga mat till min man så vi var tvungna att äta ute två dagar och det var lite mysigt. Han jobbade dag förra veckan och det är så oväntat fint att få träffas på kvällarna att jag blir lika förvånad och lycklig varje gång det sker. Det vill säga varannan vecka.

Så, efter den av de stressigaste veckorna den här våren tog jag tåget ner till Göteborg för att hjälpa min mamma och att fixa sin nya lägenhet. Jag hade föreställt mig att få välja tapeter, sätt upp tavlor och piffa lite. Jag fick bara, slit, släpa, åka till IKEA, montera möbler från densamma. Men när jag åkte blev det faktiskt lite lite finare. Och hon var mycket glad över all hjälp. Inte orkade vi laga mat då heller utan gick till Hosteria Casa Nostra och åt. Det var så där faktiskt.

Efter alla dessa vedermödor ramlade jag i säng när jag kom hem på söndagen och klädde mig skolflickssött i vippig kjol och vitt linne idag. Känner mig lite too much. Men det är bästa att passa på att bära de kläder jag äger medan jag kan.

Lite skojigt har jag också haft

Ingen baby den här gången heller. Skitkul. Den rationella delen av min hjärna säger att det bara har gått tre månader. Tre månader är ingenting. Faktiskt inte. Den andra delen säger att jag är 35 och fyller snart 127. Bråttom. Stressigt bråttom. Vill nu när kroppen kanske inte vill alls. Vad blir då livet utan barn? Kanske helt ok. Men inte som jag önskar det.

Blir oftast bara bitter när jag tänker på det. Tänker att jag istället ska göra roliga saker. Tycker inte de är roliga längre typ.

I fredags hade jag dock jättejätteroligt när vi var hos Majsi och Nicke på middag. Dels var det sjukt gott, dels fick jag äta kolhydrater för första gången på länge. Det fanns mycket vin också. Jag somnade på soffan mellan halv ett och halv fyra. Halv fem kom vi hem och då var det dagsljus ute. Så långt hade allt kunnat vara väl, om det inte hade varit så att jag skulle på bröllop klockan tre dagen efter. Och efter det ha grillfest på gården för mina kollegor innan vi gick till bröllopets efterfest. Vilket innebar att jag var tvungen att laga mat. Mycket bakis. Men brun. Solduschbrun alltså.

I vilket fall som helst, det var en rolig helg, en av de roligaste på länge, som slutade i soffan hela söndagen, och magkatarr i tre dagar efteråt. Men det var det värt. Trodde tom att jag var gravid igen för senast jag hade sån magkatarr var i januari. Men så var det nu då inte.

Varför kommer den aldrig?

Dagarna går och går, jag blir smalare och smalare. -7 kilo sen missfallet, old news. Men ändå. Och gravid verkar jag inte heller bli. Jag undrar hur många gånger till det kommer att gå innan jag får ett sammanbrott. Jag vill nu. För jag är gammal NU. Jag vill inte vänta, och det kanske inte ens är så att det går att vänta. Jag vet inte. Och jag fattar att det kan ta tid efter ett missfall. Men det hjälper inte ens det allra minsta lilla på min oro. Det är knappt så att min platta mage kan väga upp sorgen. Eller, det är klart den inte kan, men att jag kanske kunde försöka se saker från den ljusa sidan. Men det går inte.

Har funderat en del på insemination. LÄtt som en plätt att göra, kostar nästan inget heller, tror 2000 bara. Inga frågor. Men ändå, risken för att det blir flera babysar är rätt stor. Två kan jag möjligtvis tänka mig om jag verkligen verkligen måste. Men inte tre. Inte fler. Så jag vågar nog inte. Eller, jag väntar till i september. Då är jag nog beredd att överväga vad som helst.

För övrigt har jag varit på landet, druckit vin och solat mig alldeles rosa. Egentligen har jag gjort tusentals saker, de flesta roliga. Men allt kretsar kring en baby som jag inte får. Så jag berättar inget om det andra för jag har redan glömt det.

Pinsamt, ju

Det var då bedrövligt som jag stavar nu för tiden. Jag skyller på stress. Det funkar alltid.

Köksrenovering

Jag tänkte så här:
Steg1
- Slipa alla snickerier och måla dem halvmatta
- Måla det vita på väggarna vitare
- Tapetsera över den röda väggen med fina tapet, lite ljusare så att rummat inte känns så litet. Kanske en favorit i repris på gamla köket, turkos med guldblommer
- Slipa och olja köksbänken
Steg2
- Byta alla köksluckor mot helblanka eftersom de befinliga börjar luckras upp
- Ev köpa ytterligare skåp ovanpå de gamla ety utrymmer i köket är läskigt begränsat
- Lägga ny nog mellan klinkersen på golvet.

Bra eller dålig plan?
OBS! jag kommer att får göra allt detta själva eftersom min man dels är totalt ohändig, dels totalt ointresseras. Han kan få bära ut tunga grejer.

Yay!

Lite jubel och klang den här veckan istället! Nu har jag gått ner 6,7 kilo sedan jag var gravid och har 1,3 kilo kvar till målet på 62. Jag fick på mig mina dyra chinos, fjolårets, i morse. Ett stort stort steg för mig. Ljuset i tunneln och allt det där. Vilket också innebär, har jag bestämt, att min kropp är redo att bli gravid igen. En lättnad också att se att jag kan komma tillbaka till hur det var förut om jag verkligen är motiverad. Började i lördags med ägglossningstest vareviga dag för att se om kroppen verkligen fungerar. Väntar spänt på resultat.

Annars så är det mest jobb hela dagarna och fester hela nätterna. Förra veckan blev det nästan lite för mycket av det goda; bokcirkelträff med vin, träffa Stina med vin, Timo Räisänen på Debaser med vin, min makes spelning med vin, och sen lugn och skön helg på landet med lite mindre vin och lite mer sömn. Den här veckan blir det mindre vin än förra, eftersom min mage tycker att det är en dålig dålig idé. Men lite i alla fall, med Jossi och Jess på onsdag. Och kanske med mina systrar på torsdag. Tänkte försöka slipa köksfönstret hemma i helgen, och sen måla det. Om jag orkar. Har kommit på att en köksrenovering är på plats.