Dagens fråga

Har fått som träningsvärk i skinkorna, vilket gör mig, om möjligt, ännu mer orörlig. Vad kan det vara?

Nu Gunsan, nu får vi skynda på sakernas tillstånd lite här. Väx till dig lite fortare.

Rapport från låren

Eight hour cream alltså. Vilket mirakelmedel. Jag är helad. Måste bara vara försiktig i fortsättningen. 40 dagar kvar nu.

Skavsåren fortsättning

Jag visste inte att ni var experter på lårskavsår! Det är ju helt fantastiskt. Under kvällen och natten löste jag det som så, att jag smorde in med MYCKET Eight Hour Cream och satt på mig ett par av min mans kalsonger. (Vä-häldigt små måste jag säga). Nu i morse kändes det ok och jag kör samma rustning idag på jobbet. Eight hour cream  - funkar till allt. Nu provar jag några dagar till med denna lösning, och blir det inte bra går jag på era braiga lösningar.

Och snart kommer den magiska USA-krämen jag hoppas ska ta mig genom sommaren i väntan på att låren åtminstone börjar likna sitt forna jag. Tänkte köpa ett par cykelbyxor också. Misstänker att de kan komma till användning.

Skavsåren

Idag har jag, alldeles för sent, beställt en magisk skavsårskräm. Med 10-14 dagars leverans från himla USA. Den kan gärna få komma nu för vet ej om jag kan gå till jobbet imorgon pga SÅR. Kommer nog sätta plåster mellan låren trots min stora motvilja. Sitter nämligen i soffan nu och går inte ens och kissar för det känns inte som det är värt det.

Längtan i ordning

Jag längtar mest efter att kunna andas. Sen att kunna gå. På tredje plats min bebis.

89 kilo

Sju veckor kvar. Har redan gått om förra gången. Då stannade jag på 88. Fan.

Men åh

Längtar också efter att sluta vara irriterad på alla människor hela tiden. Känner hat mot de allra flesta. Är ständigt orolig att jag låter det synas för mycket så att jag får äta upp det i framtiden. Tror också att alla hatar mig väldigt mycket. Hormoner alltså.

Peanut butter

Min man köpte den nya smaken från Ben & Jerry till mig igår, på min begäran. Det var SYLT i. Mycket mycket besviken. Den får Sigge äta upp. Sigge, som för övrigt säger "gla" med väldigt hoppfylld röst varje morgon vi kommer in i köket. Hittills har han aldrig fått som han vill.

Han menar alltså glass om det var oklart...

Fast nu när jag tänker på det kanske han har fått av min man, han brukar äta glass till frukost när jag inte ser.

Andra konstiga graviditetsgrejer, ej för känsliga

 - Mina ögonfransar är jättekorta. Hälften av vad de brukar vara. Så var det förra gången också, och de blev lite bättre sen, men inte lika långa som innan jag fick barn

 - Håret på benen växer väldigt långsamt, rakar mig en gång i veckan nu mest för att hålla undan. Annars behöver jag raka varannan dag

 - Luktar inte svett alls, även om jag struntar i deo

 - Har varit förkyld sedan v 7, utan uppehåll. Inte jätteförkyld, men så att det räcker till 20-30 nysningar per dag och ett evigt snörvlande

 - Och nysningar, ja, en kan säga att det inte är jättebra för mig att nysa så ofta, då det blir vissa efterverkningar av det nu för tiden

 - Jag är fortfarande röksugen. Trots sju månaders uppehåll. Jag drömmer att jag röker varje natt och vaknar ytterligt besviken varje morgon.

Saker jag har sluppit (hittills, peppar peppar)

 - kramp

 - hemorojder

 - karpaltunnelskiten jag hade förra gången

 - akutmycket halsbränna, bara lite

 - sjukt snygga naglar

 - bristningar

 - Linea nigra (hade jag förra gången)

 - Grav förstoppning (bara lite)

Och sen så hatar jag inte min man lika mycket den här gången. Förra gången bråkade vi så fruktansvärt mycket, men inte denna. Kan bero på oss båda.

Lättnaden

Det gick bra idag. Jättebra till och med. Grinade bra en liten liten stund. Det var en väldigt fin läkare som lyssnade och ställde många bra frågor. Som fattade att jag är väl påläst och att det inte är något förhastat beslut. Jag behövde inte bråka eller bemöta påhittad statistik eller rena lögner, som jag förstått att andra varit tvungna att göra. Hon satt förlossningsdatumet till 3/6, 38+0. Och faktiskt, öppnade för eventuellt lite tidigare förlossning (veckan innan), om jag skulle bli extremt dålig, exempelvis inte sova på tre dygn som förra gången. Det är inte bra för Gunnel, om jag inte sover. Går det åt skogen ska jag ringa henne så får vi prata ihop oss. Om jag orkar väntar jag helst till 38+0, det är lite onödigt innan, även om Sigge föddes i 37 + 5.

Men nu med ett fastställt datum känns det på något sätt lättare att stå ut. Hon tyckte inte heller att jag behövde vara rädd för att ta Citodon. Smärta och ångest är farligare för bebin än smärtstillande. Hon föreslog också antidepressiva efter förlossningen om det skulle behövas för att hantera den "depression" jag har/kommer ha kvar som beror på det faktum att jag aldrig läkte och kanske inte kommer läka helt i fogarna den här gången heller. Vill helst inte det heller, så avvaktar där. Och det var bara ett förslag, som hon berättade så att jag skulle veta att möjligheten finns. Vi får se.

Men det känns som jag fått förnyad energi. 53 dagar! Klart jag klarar! Joho.

TUSEN TACK för all pepp de senaste veckorna. Jag är mycket glad för det.

Kvällsgnäll

Jag sitter i soffan och har så ont att jag inte kan resa mig och gå och lägga mig. Min man orkar inte bära mig för jag väger ca 85 kilo. Gissar jag. Kan heller inte lägga mig ner i soffan och sova här, den rörelsen är omöjlig. Så jävla ovärdigt alltihop. Måste nu ta Citodon och vänta på att den ska verka innan jag kan få sova. Ska snart borsta tänderna och spotta i bunke som min man håller fram. Ber om att inte bli allt för kissnödig på några timmar.

Det var bara det. 54 dagar kvar.

Andningen

I morse träffade jag en öron-, näsa-, halsspecialist. De stack in en lång slang i min näsa. EJ ROLIGT. Men allt ser fint och bra ut. Troligtvis beror den här klumpen i halsen och svårigheten att andas på att magsyra skvalpar upp trots att jag inte lider så svårt av halsbränna den här gången. Det kommer ändå lite även om man inte märker det och ger så ärr på slemhinnorna. Hoppas hon har rätt. Har fått lite starkare halsbrännemedicin och lite kortisonnässprej. Bara jag kan andas ordentligt kommer jag kunna stå ut till juni. Även om jag numera inte längre kan förflytta mig överhuvudtaget.

Jag önskar verkligen att jag kunde gå ut på helgerna nu när våren faktiskt verkar komma. Men jag orkar inte ens gå till Nytorget och sätta mig på en bänk i lekparken. Och dit är det inte långt. Så jag sitter inne och tittar på solen där ute. Snart blir det förhoppningsvis varmt nog att sitta på innergården. Då ska vi ha heldagspicknick där.

Vår balkong byggs i augusti och det är ju i och för sig bra. Det hade dock varit lite roligare att ha den i maj när jag ska vara hemma från jobbet och inte göra något. Men man kan inte få allt. Verkar det som.

Imorgon förmiddag har vi möte på Psykosociala enheten. Är mäkta nervös och samtidigt inte. Jag tycker liksom att det är så orimligt att jag inte ska få välja att jag inte ens oroar mig. Vissa stunder. Andra, när jag verkligen tänker på en förlossning går jag nästan sönder. Håll tummarna.

Stolt Mama

Sigge har sagt sin första tvåordsmening: hej mamma! Mamma grät.

Mamma har nu så ont att hon behöver Citodon även på dagen. Mamma befarar mental kollaps inom kort.

V 31

Har fått ny tid på psykosociala enheten på torsdag. Är mycket mycket nervös. Ägnar tiden fram till dess med att stå ut.