Magsjukan

Vi åkte inte till landet som planerat. Vi bytte lakan, duschade barn och bar omkring på feberhet pojke istället då jättemagsjukan drabbade honom. Mycket mycket äckligt. Sitter bara och väntar på min tur. Den måste dock komma innan torsdag för då åker vi till Chicago. Detta är nog den första Valborg på 20 år som jag är hemma. Det känns ok.

FYI

Utanför det hemliga låsta rummet precis till vänster på jobbat hänger en hatthylla. På fel höjd. Om man har famnen full av hemliga pärmar kan hända att man går in i den och sedan ramlar ner på golvet i en liten hög och sedan får en bula mycket lik ett enhörningshorn. Hade jag varit fjorton månader gammal hade jag fortfarande grinat. Istället dricker jag vin. Akta er för hyllan.

Date night

Trots deformering kommer min man och jag träffas ute och äta middag. Utan barn. Bara två timmar, men ändå. Kanske pratar vi om missbildningar men troligast ändå är att vi tittar på bilder av Sigge och berömmer honom kvällen lång. Högst troligt alltså.

Skaderapport

Inte diskbråck. Bäcken utan anmärkning. Dock lätt skolios. Vad jag kan utläsa från den mailade röntgenrapporten som jag fick då läkaren inte behagade dyka upp i morse. Ny tid 1 juni. Så fram till dess tänker jag att jag har lite skolios bara, till jag får en bättre förklaring. Känns så där.

Här var det bortkastad tid

Är på Ekonomichefskurs i tre dagar. Maken till bortkastade pengar och tid har jag aldrig varit med om. Jag hade önskat mig konkreta uppslag på vad jag kan göra i min verksamhet. Istället är det en lång radda docenter som entonigt maler om företeelser och hur det ÄR i verkligheten. Jag somnar. När detta pass är över går jag och är ekonomichef i praktiken istället. Det är bokslut om två veckor...

Sigge 14 månader

Idag fyller han 14 månader och han blir bara roligare, sötare och bättre för varje dag.

Han går fort och bra. Han pratar hela tiden, högt och med olika tonfall.
Säger mmmmm när man frågar vad kossan säger. Har sex tänder och mycket hår. Han äter allt och mycket och helst av vår mat. Han är väldigt kramig och ägnar minst en halvtimme åt att krama mig när jag kommer från jobbet. Kramas, hämta leksak, kramas, kasta leksak osv. Han sover i egen säng till elva och flyttar därefter in till oss. Dricker två flaskor välling per natt och vaknar två tre gånger. Älskar andra barn och alla människor, bara han får vänja sig lite.

Sitter på ett möte och går igenom en tjänst vi har byggt. Har redan sett den tusen gånger så orkar ej lyssna helt koncentrerat, alas lite bloggtid helt plötsligt. Det är bråda veckor, i ca fem veckor till. Sen trappar det ner och det blir bara roligheter kvar till semestern. Och nästa vecka är den stora sociala veckan, tre luncher och tre utekvällar. Som att jag försökte trycka in hela vårens sociala aktiviteter samma vecka. Vilket ungefär är vad som har hänt.

Det var då verkligen en prövning att vara chef och arbetsgivare på riktigt förra veckan. Ledsamt men också stärkande och viktigt för mig att våga och vara konsekvent.

Ja, det var väl allt från sammanträdesrummet idag.

Tacksamheten

För andra dagen i rad tittar jag ut genom fönstret och blir tacksam över att storhelgen på landet blev inställd. Vid pissväder föredrag jag faktiskt välisolerade hus.

Lördagskvällarna nu för tiden

Gäster: tre vuxna varav två gravida, den tredje med sexmånaders i sällskap
Ankomst: 17:00
Avfärd: 20:00
Alkoholåtgång: 1/2 flaska vin

Känns rätt lagom

Ledsen dag

Idag har jag omplacerat en person till en tjänst på 60% som dessutom står mitt i en livskris. Inte roligt. Den stora nackdelen med att vara chef. Jag tänker på henne hela tiden och jag känner mig sim en bov. Fast jag vet att jag gjorde rätt. Men det är ledsamt att göra någon förtvivlad.

Nostalgi kanske

Jag läser Knausgård, del två. Det är rasande bra. Och i boken rör han sig i stan, på Söder, på samma ställen, i samma tid, samma dåtid som jag gjorde. Och jag minns allt. Känslor och platser och människor. Och det blir liksom konstigt inombords. Jag kommer aldrig mer vara 27 och fri och utan ansvar. Jag vill det inte heller. Aldrig att jag byter en minut av det liv jag har nu mot något annat. Men ändå, att för en kväll bara, få vara tillbaka. Tio år sedan. Det var så mycket outsagt då, sånt som är tillrättalagt nu. Det var spännande på ett annat sätt. Det var ett helt annat liv och jag var en annan.

Andra kallar sånt här fyrtioårskris. Jag kallar det nostalgi.

Läggning i evigheter

Det tar mellan en och två timmar att lägga mitt monster. Man måste sitta bredvid hela tiden. Jag blir snart tokig. Jag behöver lite lite tid varje dag i lugn och ro. Not so much nu för tiden. Hjälp. Vad gör man?

Skivrummet

Eller innerhallen som kanske andra kallar den. I alla fall. Jag började tapetsera där i söndags kväll. Kom ungefär halvvägs. Mycket oväntat orkar jag nu inte göra klart. Men på onsdag kommer mycket stor ikealeverans. Med bland annat nytt kylskåp eftersom ett av de gamla gick sönder. Och ett vitrinskåp som ska bo i skivrummet och då bör det vara färdigtapetserat. OBS att jag hellre hade dött än haft vitrinskåp för inte så länge sedan. Nu ba': slippa damma böckerna och en miljon vinylsinglar. Så kan det gå.

Tröttheten

Nu har jag jobbat i fyra månader och det känns alldeles lagom med semester nu. Känner mig som sliten yrkesarbetande moder. Det ÄR jag ju, kom jag på. Tänk om man hade fler barn. Dubbelt så trött? Trippelt?

I alla fall, jag kom hem halv åtta efter magnetröntgen och tio timmars arbete, för en timmes läggning innan jag fick middag. Nu en timmes läsning innan jag sommar. Förhoppningsvis. MEN, grejen är att jag har så himla kul på jobbet. Trots tröttman. Det är så värt det.

Dock att det är läskiga saker på gång. Jag ska ge en person ett tråkigt besked. Det är jag lite rädd för.

Bonus

Helt plötsligt ramlar det in pengar på våra konton. Jämställdhetsbonus. Det är ju trevligt. Men totalt onödigt och inget incitament alls för jämställdheten. Vi hade ju gjort så här ändå. Och det är inga rasande summor det handlar om. Och trots att vi är hemma exakt lika mycket får vi inte full pott. För att vi tar ut olika många dagar. Också snett. Jag röstar nog för att ta bort den.