Nya planer

Jag vet är sysslolöshet är döden för min själ. Det har jag betalat dyra terapipengar för att få reda på. Och ändå drar den ner mig, motståndskraften minskar. Men jag tänker åtgärda det. Nästa vecka är fullbokad, landet några dagar, Göteborg till fredag, middag med Stina fredag kväll och bokkollo resten av helgen. Fullt ös, då.

Jag hoppas att det hjälper, den här personligheten är bedövande destruktiv. Men det är inte bara jag, det är aldrig bara jag. Även om jaget är stort just nu.

Imorgon pisstråkig möhippa. Nej, tänk om.
Oj så skojigt, möhippa minsann. Lyckliga jag.

Hålet

Jag ska ju inte längre blogga om sådant som rör själen. Fast det går ju inte att låta bli. Har haft grymmekväll med alla coola ladies på Riche. Och ändå är jag ett stort hål. För gamla läsare: ett Loverboyhål. Gör ngt, ta bort det. Ändra. Trodde jag blivit klokare. Men icke. Nu ska jag sovangsta bort det. Yeah.

Lättja

Jag är skamligt lat under min ledighet. Idag vaknade jag 13.03 och då fick det verkligen räcka. Och eftersom solen sken var jag tvungen att ge mig ut i Årstaviken med min nya ipodgrej. Men den funkade inte så bra när man inte har Nikeskor så nu har jag shoppat på mig en Shoepouch och väntar på snar leverans. Det blir riktigt spännande att springa med omedelbar feedback. Och en röst som talar om hur långt man har spungit i örat. Energin kvarstår så nu drar jag iväg till kemtvätten, Coop och andra nyttiga saker. Ska nog städa lite också innan det blir dags för Riche ikväll. Hårt liv. Dessutom ska jag skriva idag. Minst fem sidor.

Inte så smart

Vin med NB på Paus och egentlign borde borde jag sova nu, men å andra sidan sover jag jämt nu för tiden. Har liksom inget att ägna mig åt just nu. Hon debriefade mig dock väldigt förnuftigt: typ säg som du känner. Ärligheten funkar alltid. Och funkar det inte är det inget att ha. Smart.
Jag är bara rädd, inte så smart. Men jag ska bli. Smartare. Modigare.

Fan, allt är ju egentligen nice and dandy, jag har bara för mycket tid att tänka på. Trött på en hjärna som inte funkar enligt plan.

För nu är ju min lyckligaste tid. Eller?

Bokrea yay

Eftersom jag har vänt på dygnet var det inget problem för mig att infinna mig på Aka Skrapan kl oo.oo iförd pyjamas (oh well, mjukbyxor och matchande tischa) tillsammans med hundra andra spekulanter och ett antal fotografer. Så med 20 procents rabatt, för 767 spänn fick jag det viktigaste, nämligen:
Snö -Pamuk
Det tysta huset - Pamuk
Den som vässar vargars tänder - Rydberg
Karl den XIV Johan- en fransman i Norden - Lagerqvist
Gustaf III - Landen
Silvermasken - biografi över Kristina - Englund
Mig äger ingen - Linderborg
Två systras söta - Eisenman
Klaras goda GI-dagar - Desser
Pompeji bakom ruinerna - Furuhagen
Tiberius - Dahl

Och ingen av dem i fula bokreaupplagor utan vackra vackra vackra böcker.
Kan inte utesluta att det blir några fler i veckan, men dessa hade jag på listan ikväll.
Nu ska jag läsa lite.

Det man tror är sant

Stockholms Finest hävdar med eftertryck att han aldrig mer kommer att läsa bloggen. Och jag tror på att han tror det. Men så kommer en dag då han har våldsamt tråkigt, eller då han undrar vad som sker, vad jag tänker på eller någon annan fundering som gör honom så nyfiken att han inte kan låta bli. Det kommer att hända, och därför ligger jag lågt här. Men fin är han ändå, igår kom han hem till mig vid elva på kvällen, nästan mansförkyld, och jag bortdomnad i tandsmärtor. Det var ganska härligt även om vi inte var tuffast i stan.

Och tanden bara vägrar att ge med sig, jag var tvungen att hoppas över yogan idag, det börjar bli en dyr historia nu, och istället äta lunch med I och Maite. Fast det var ju också fint. Och sen slog den stora koman till, jag hävdar att det beror på inflammation och inte lättja, idag skulle ju mitt stora skrivande sätta igång, och jag lyckades ändå få ihop en hel sida. Totalt utan motivation. Men några timmar sovandes i soffan och sedan båda glass och singoalla. Jag gillar ju inte ens. Kanske vill min visdomstand ha socker. Jag är bara törstig.

Jag fick en sån där grej som man synkar ippen med joggingskon idag. Kanske Årstaviken i morgon då?

AJ

Gode gud, tandvärk måste vara det värsta värsta värsta. Varför kan det bara inte sluta göra ont? Varför har de smärtstillande tabletterna slutat verka? Det gör så ont att jag vill slå någon. Kanske mig själv. Jag kan bara sova, det är det enda som tillfälligtvis tar bort smärtan. Jag blir galen. På riktigt. Jag känner mig osannolikt ensam. Jag vill vill omhållen och klappad på håret och ha någon som tar bort smärtan. Men inte ens det verkar jag få. Och nu har jag dessutom sovit hela dagen så någon mer sömn kan jag nog inte räkna mig. Fan.

Ont, det gör ont

Inflammation i visdomständer är inget jag kan rekommendera. Inte heller tandakuten.
Det gör osannolikt ont i alldeles för många dagar. Jag har fällt tillräckligt många tårar över det nu. Så det räcker.

Gårdagens familjemiddag var suveränt fin, och jag tror till och med att Stockholms Finest uppskattade det. De uppskattade i alla fall honom.

Nu cocktailparty i Skanstulloasen för att fira systers trettioårsdag. Jag pausbloggar bara lite.

Förresten Fredrik, vad sa du egentligen om Göteborgsbesöket? Kunde du eller? För jag minns inte. Pls tell me.

Meet the parents

Sådärja, nästan allt är städat, fåtöljerna är inköpta och hemlevererade. Och gud i himlen vad de är fantastiska. Kanske lite trångt i min lägenhet, men de är åtminstone vackra. Nu vill jag bjuda hem folk som kan sitta i dem.

Ikväll ska vi fira min lillasysters trettioårsdag. Det är vansinnigt läskigt, att ha en yngre så gammal syster. Jag är inte helt säker på att det är sant ännu. Jag har en hel kasse med presenter samt Stockholms Finest med mig. Men jag tror det blir bra. Han är bra och min familj är bra.

Shopping-mania

Mor och jag hetsar varandra lite för mycket. Vi shoppar för hårt. Vi scannar butiker som det vore en bra bolåneränta vi letade efter. Idag kom jag hyfsat lindrigt undan, mest bra-ha-grejer och visserligen lite nya porny underkläder, men ändå. Jag nästan-köpte en gudomlig skjorta på Fifth Avenue (jag kommer att köpa den, vet inte när bara), och dessutom väldigt nästan två sextiotalfåtöljer för 8500 pengar. Det var mycket nära och jag vet fortfarande inte om sista ordet är sagt i den historien. Problemet är utrymme. Men. De kan få plats och jag äääälskar dem.

Sen stannade vi till lite överallt för bara ett glas vin ändå fram till Stina kom och avlöste min mamma på Pet Sounds. Fast sen var hon tvungen att gå och träna och jag blev tvungen att ansluta mig till mor och far som åt middag på Fantozzi för lite gratismat och vin. Och nu mellanlandar jag i Skanstull för vidarebefordran till Gröndal. När jag tar mig samman. Det händer snart. Kom igen, snart.

Ring nu mamma

Ytterligare ett pass bikram har gjort min kropp synnerligen öm. Tack och lov var det inte lika jobbigt andra gången, det kändes som om tiden gick fortare och jag tror att detta kan vara lösningen på mina ryggproblem om jag är duktig och går dit ofta. Det vore förbannat fint.

När tiden bara rinner iväg och inte fylls med något extraordinärt blir den också väldigt relativ. Var det igår jag träffade min Dj eller var det i tisdags? Jag drack vin med I och lunchade med Kakan men när? Fint var det i alla fall och nu väntar jag ivrigt på att mamma ska ringa så att vi kan leka. De landade igår från resan till Isla Margarita och jag längtar efter min mamma. Annars vet jag precis hur det kommer att bli, jag inbillar mig att jag ska städa men hamnar istället i soffan framför några avsnitt av Private Practice. Sen somnar jag. Och sen är det dags för nya drinkar. Nej mamma, ring nu så kan vi hänga.

Them words is scarce

Har inte slutat ännu. Känner mig bara ordmässigt begränsad.
Ska fundera ut hur jag ska lösa det.
Men fram till dess blir det lite mer vardagsliv.

Så ansträngande det är att vara ledig, jag hinner ingenting. Verkligen ingenting. Igår var Sessan och jag på Bikramyoga på Gotlandsgatan och satan i gatan vad det var jobbigt. Har aldrig varit med om något liknande, och har då aldrig svettats så kopiöst någonsin tidigare. Det tog energin ifrån mig för resten av dagen så alltför mycket tid tillbringades i soffan. Sovandes. Men något fint hann jag ändå med, jag barnvaktade smittohärden, hon blir bara mer och mer magnifik för varje gång jag ser henne. Tänk att hon är släkt med mig.

Och mitt angstande har lugnat ner sig, både på grund att yttre och inre faktorer. Just nu är jag lugn och det är förbannat skönt.

För övrigt ska den här dagen ägnads åt hard-core badrumsstädning. Yay!!

Men, nej, jag vet inte riktigt

Jag hade tänkt skriva ett långt inlägg om metabloggande. Men idag har jag tappat lusten. Det finns ingen mening med det överhuvudtaget. Stockholms Finest har hittat till bloggen och nu...ja... mina ord tar väl slut nu. För vad ska jag skriva? Visserligen hade jag väl kunnat räkna ut att han borde göra det, förr eller senare, men jag hade nog hoppats att han inte skulle göra det. Syftet med bloggen är aningen reducerat nu, och om jag vill angsta så kan jag inte längre.

I min värld finns det saker att angsta över, det gör det alltid, oavsett om de bara existerar i min hjärna eller inte. Jag behöver sortera mig, och jag får fundera på i vilket forum jag ska göra det. Just nu pågår sorteringen enbart i min egen hjärna och det tenderar ju att bli en smula dramatiskt. Därav behovet av ett annat forum för att ta bort den hysteriska ansatsen.

Fuck it.

Fredagsfin(vin)

Sådärja, nu är jag insmord i Creme Brülé-doft, iklädd nya kläder och redo för middag i Gröndal.
Även om varje dag är fredag nuförtiden känns det som en extra bra sådan.
It's all a surprise, men jag vet åtminstone att jag jag få bada bastu.
Hej Gröndal, jag är på väg nu.

Stressigt liv

Det är så ansträngande att vara ledig. Man hinner ingenting. Idag var jag tvungen att ställa klockan så att jag skulle hinna sortera all tvätt, göra lite admingrejer på datorn och titta på ett avsnitt av Gossip Girl innan jag måste skynda mig iväg för lunch med Stina.

Igår var det likadant, jag låg i soffan och tittade på TV när det ringer på dörren. Jag var verkligen jätteäcklig, smutsig och inte presentabel men inser att jag ändå måste öppna, för Stockholms Finest. Som kom med choklad och lite lunchhångel. Mycket mycket fint. Men sen gick det undan, jag fick slänga mig ner i tvättstugan för att hämta tvätten och ila ner till Centralbadet där Sessan väntade. Tre timmars bastubadande gjorde mig lite svag så snabbt hem igen, äta några mackor och sen bort till Grappa i Vasastan. Men badandet tog knäcken på oss så efter två glas vin var jag tvungen att åka hem igen, stanna till på Hötorget, köpa godis för 42 kronor och sen tre avsnitt till av Gossip Girl. Stressigt liv.

Men ikväll blir det åtminstone kvalitetshångel. Jag ska försöka hålla mig vaken.

Alltid är det något som skaver

Jag har allt jag vill ha. Allt jag önskat mig. Jag är förbannat jävla lycklig. Faktiskt.
Men med mycket tid kommer tankar. Det är oundvikligt för mig. Nu när jag inte har något att gnälla över verkar hjärnan gå på högvarv för att hitta något fel. Att bara vara nöjd är inget normaltillstånd. Det är mycket svårare än så.

Jag hittar inget att gnälla över. Jag hittar bara ett hål. Och jag vet inte vad jag ska fylla det med. Jag tänkte att ett glas vin brukar muntra upp mig. Inte. Så jag lämnar det halvfullt på bordet.

Jag vet mycket väl att jag måste aktivera mig under mina sju veckor i exil för att inte bli galen. Jag hade tänkt vänta med det till på måndag, bara för att jag kan. Jag får tänka om och starta planeringen istället. Saker måste hända.

Annars ligger jag i soffan och överanalyserar Stockholms Finest beteende. Som är alldeles utmärkt, men som spricker när den onda delen av min hjärna vill skapa problem. All is fine, han är fantastisk och jag är tröttsam.

Det är tur att jag ska träffa Sessan på Centralbadet imorgon. Så att det blir lite ordning och reda här. Jag menar, jag orkar inte ens beställa böcker från Adlibris. Världen är upp och ner.

Skyddslös

Jag är så naken med Stockholms Finest. Och då menar jag bildligt talat. Mina murar, mitt försvar är sällsynt långt borta, bara emellanåt kommer jag på mig själv att jag borde skydda mig bättre, kanske inte ge mig hän så ohämmat som jag gör. Jag censurerar mig inte. Det är givetvis osannolikt härligt emellanåt, jag får nästan lika mycket tillbaka som jag ger, men någonstans långt därinne finns bittra minnen som ligger och skvalpar och som ber mig vara försiktig. Å andra sidan är en stor del av tjusningen att jag känner mig totalt avslappnad och kan lätta på mina försvarsmekanismer. Jag är bara lite rädd för vad som skulle hända mig om jag kastas ut ur lala-land igen.
Men jag är förbannat jävla lycklig nu. Och jag hoppas att mina försvarsmekanismer inte kommer att behöva aktiveras.

Helgen blev bara en stor fin rosa dröm med så mycket DJ-snubbe att allt annat glömdes bort. Han firade min födelsedag på restaurangen i Skrapan, och Jesus säger jag bara, så fantastisk mat det är där. Dyrt men enastående. Men till slut blev det nog lite för mycket av det goda för när vi såg Dylan-filmen "I'm not there" igår kväll somnade jag fint i biosalongen. Och sen igen halv tio i Gröndal. Men väcktes fantastiskt bra till en läskig dag på jobbet.

För idag har jag sagt upp mig. Jag hade så ont i magen innan att jag nästan kräktes men den onda onda chefen var förvånansvärt snäll och tyckte att jag skulle gå med en gång, för att ta hand om min hälsa. Jag berättade om panikångestattacker och magkatarr. Vi skiljdes som vänner och han lovade mig tre månadslöner dessutom. Sweet as candy och imorgon jobbar jag sista dagen på helvetesfabriken. Det här är ett verkligt Halleluja-moment.

Äntligen hemma

Indien så fantastiskt.
Men hemma också underbart.
Fick träffa min DJ igår och det var mer än fantastiskt.
Ikväll ska vi fira min födelsedag på okänt ställe.
So lovely.

Igår skrev jag på för det nya jobbet och på måndag ska jag säga upp mig.
Nu är livet fint.

India rules

Idag fyller jag 33 ar och har just krakts i 22 timmar. Ca.