Så här ser den ut, verkligheten

Det här gör jag på min fritid:
1. Jobbar
2. Städar
3. Målar lister
4. Dricker folle och bloggar medan färgen torkar

Dessutom har jag hunnit med en FANTASTISK utförsäljning av skönhetsprodukter hemma hos Kicki. Jeesus vad mycket fina saker jag fick med mig hem. Tack. Och generöst var det. Nu kommer jag bli så vacker att ni inte kommer att tro det.

Fast inte just nu, nu har jag ett öga målat i blått och grönt och det andra i brunt. Prova lite bara. Men kanske behöver jag inga anti-rynk krämer på ett tag; TVÅ gånger har jag blivit frågad om leg när jag köpt cigg den här veckan. Halleluja. Å andra sidan är det kanske just det jag behöver om jag ska fortsätta röka... Men det ska jag inte, inte så länge till i alla fall.

Nu: mer städning, mer jobb, och en storstädning av datorn så att den inte är så förbannat långsam. OM det går...

Till tårar blev det mysiga

Jag vaknade i morse, alldeles vanlig tid, runt åtta och kunde inte somna om. Så är det oftast på helgerna, om jag inte är vanvettigt bakfull, och det var jag inte. Jag träffade Jessica, Johanna, Britta och Karin på Peppar igår och gick hem redan klockan nio, tillbringade kvällen med Malin Persson Giolito. Min kille ramlade in runt tre och när jag vaknade i morse, höll han om mig lite hårdare, och jag tände lampan och fortsatte läsa. Mysigt. Kan man säga.

Men myset blev tårar när jag vaknade till liv och insåg att det inte alls blir något mys. Ännu en helg med datorn, jag försöker skapa den perfekta webbplatsen till kritiska kunder och det vet ju alla att det nästan inte går. Så när DJ-snubben gick till jobbet halv tio loggade jag in. Nu är jag färdig. Men har hunnit börja måla om allt som måste fixas inför visning och har satt upp mer mosaik och gjort fint fint fint.

Det är inte konstigt att jag gråter. Men kluvet, jag vill tycka att det är så här roligt att jobba, jag vill vara så här engagerad och behövas. Men jag vill också vara ledig. Och göra ingenting. Jag kan inte föreställa mig när det kommer ske. Julen hoppas jag på, men har redan strukit två av mina sex semesterdagar så vi får väl se.

Fast om tre timmar slutar han jobba, jag ska laga spenatlasagne à la minute och kanske se Dungen. OM jag orkar. Men hångla får jag nog.

Jag svär

Nu dricker Karin och jag vin fast jag ska hålla en utbildning i EPiserver för en kund imorgon klockan nio. Inte så bra. Fast inte så dåligt att jag inte klarar av det. Jag gjorde det senaste i eftermiddags, alldeles nykter, man kan säga att det var en generalrepetition. Och fast mitt jobb är kul kul kul så vill jag vara ledig. Jag är trött. Jag vill sova mycket, och hångla desto mer. Det vill jag. Jag vill sluta tänka på CMS och press på mig hela tiden. Jag vill bara vara. Om sjutton arbetsdagar blir det långledigt och jag lovar att inte läsa mail mer än en gång om dagen.

Jag svär.

Texas good food

Nu ska i alla fall jag gå och hämta min söndagmiddag på Texas Longhorn. En fin tradition, fast idag får jag äta ensam för min kille har kommit på att han ska spela fotboll på söndagkvällarna. Jaha. Det kan han väl visserligen få göra, men greasy food är roligare att äta tillsammans.

Men han har varit lite extra bra de senaste dagarna, eftersom hans främsta hobby är att reta mig måste han kompensera det ibland med extra love, och när det händer blir jag alldeles lycklig. Fast jag är ganska lycklig när han retas också, det blir love på en annan nivå bara.

Och idag gick vi på ytterligare en visning. Inte för att det är dags riktigt ännu, men det verkar som om vi letar efter något liknande. Även om jag är aningen mer entusiastisk. Så kommer det nog att förbli, visserligen.

Igår fick vi pussa på det lilla monstret i jättemånga timmar, och hon är väldigt noggrann med att tala om för honom att hon älskar honom. Varje gång. Inte till moster dock.

Högmodet mm

Och sen bjöd jag min killes föräldrar på middag, lax och egna gnocchi, egen glass och mandelflarn. Gott.

Sedan dess har jag bara jobbat, tittat på Brideshead (den riktiga!), läst två böcker, och ja, mer än så var det väl inte. DJ-snubben jobbar natt den här veckan så jag blir utan hångel fram till lördag morgon, ca 01.00. Men det går nog alldeles utmärkt, jag börjar vänja mig.

Imorgon får jag vin med två kollegor och på fredag vet ingen vad som kan hända när jag ska träffa Isa. Säkert något helt crazy. Eller så blir det vin. Who knows.

Med högmodet i shack måste jag ändå berömma mig själv lite grann, jag är rätt bra på mitt jobb. Det kommer liksom naturligt. Yay!

Jobb och mys

Det där gamla kroglivet verkar vara ett minne blott. Jobbar bara. Och igår barnvaktade jag lilla monstret och det var sagolikt mysigt. Fast när hon hade somnat och vi tittat påMadicken tolvtusen gånger gick jag över till Prison Break och ett fyra timmars arbetspass. Liksom idag, var tvungen att muta henne med en ny Saltkråkandvd så att jag kunde jobba under tiden. Fast det var efter vi hade varit i lekparken och moster fått sina stövlar förstörda.

Nu jobbar jag lite till, fast med vinglas framför mig, inväntar min snygga kille så att vi kan gå till Sessan för att äta älg. Gott.

Vi i framtiden

OMG vad jag längtar efter att flytta. Jättelängtar. Längtar balkong, tvättmaskin, diskmaskin. Längtar bred säng så att jag kan sova om nätterna. Längtar allra mest efter att få bo ihop med min kille. Längtar efter honom när han inte är här. Han är fantastisk. Nästan jämt.

Så för att förbereda detta fina ljuvliga, har jag idag städat vindsförrådet. Packat ner grejer i kartonger, förberett massor av skräppåsar. Nu behövs bara fyra flyttlådor och en timmes arbete till, så är det bara att börja bära.

Fast vi väntar lite. Januari tänkte jag sälja min allra bästa lägenhet, som jag trivs galet bra i, och försöka hitta något större. Gärna en trea. Med ovanstående attribut. Hoppas allt går fort. Vill inte vänta. Vill borra upp bokhyllor redan nu. Vill vara vi tillsammans. Vi i framtiden.

Fint och ångest

Ja inte kan jag påstå att det har lugnat ner sig med jobbet, tvärtom, men någon paus måste man ju få. Så ikväll kommer min kille och min pappa och äter potatismos och ostspäckad falukorv. Barndomsmat.

Fast när han kom hem i lördags från NY, så pirrade det faktiskt i magen när jag såg honom. När han kastade sig om min hals. Och fast vi var dödströtta, åt middag väldigt tidigt, somnade i soffan och sov 13 timmar i sträck var det två väldigt fina dagar. Jag visste inte att jag hade längtat så mycket.

Och igår fick fem personer sparken från jobbet. Inte kul. Väldigt väldigt synd om dem. Och jag fick megaångest och det lär dröja innan den försvinner. Fy fan. jag är åtminstone kvar. Än så länge.

Förresten...

...hann jag med en tur till Ikea idag också. Taxi fram och tillbaka. Det blev dyra värmeljus. Inte för att det ramlar pengar ur fickorna på mig, snarare för att tiden är än mer knapp. Tänkte hinna tvätta golven och lägga på två nya mattor också innan han kommer. Han fick en kofta av mig i fölsepresent som machar en av mattorna. Hmm. Ja i alla fall.

Jag jobbar bara

Det var ett tag sedan. Jag hinner inte blogga, och inte heller har jag något intressant att skriva om. Jag har nu klockat in en 65-timmarsvecka på jobbet. Betald konsulttid - vilket är bra, känner mig mindre orolig för arbetslöshet då. Och imorgon kommer min DJ hem från New York där han bara har haft det bra, och det var också bara tur att han åkte iväg nu, hade inte hunnit med honom ändå. Det har varit helvetiskt. Imorgon halv två hämtar hans föräldrar mig så att vi kan möta honom på Arlanda. Jag hoppas hinna jobba fyra timmar innan dess. Vill väldigt gärna hångla hela helgen med min kille men nja, om han ligger bredvid mig och läser när jag jobbar kanske det går. På söndag ska vi hem till hans föräldrar på middag och jag ångrar redan nu att jag har tackat ja. Hinner inte. Men ser ljuset i tunneln, hoppas jag. En till sådan här vecka, sedan leverans.

Det intressanta med att jobba så här mycket är att ALLT annat försvinner, kroppsangst, pojkvänslängt, finansoro, alla mina vänner, hello, jag kommer tillbaka. I framtiden.

Sådär, nu återgår jag till att migrera ännu en site. Klockan två loggar jag ur. Min rygg gillar inte det här.