Köpstopp #2

I köpstopp ingår inte mitt oerhört begränsade sociala liv. Ibland kan jag behöva få dricka vin i någon bar. Så är det bara.

Jag använder ju fortfarande shopping till att döva ångest och det är ju rimligt att jag försöker göra något åt det.

Scannar nu febrilt all rea för att hitta något att köpa så här i sista stund. Hittar inget och samtidigt massor.

Köpstopp

Grunnar lite på att ha köpstopp i sex månader. Känns osannolikt att jag skulle klara det så just därför. Rimligt om det då börjar 1 juli. Har då ca ett dygn kvar att köpa något jag ev kan behöva. Eller villhöva.

Men man måste ha undantag:
Linsvätska
Deo
Frisören
Presenter
Grejer till barnen
Anmälningsavgiften till två lopp
En vätskeryggsäck om jag kommer i halvmaratonform
Fyra stora Samlalådor från Ikea pga verkligt behov
Nylonstrumpor

Tror det borde vara allt.
Ska tänka lite till på detta.

Kämpa Jenpa, en dag kvar till semester. Känner som vanligt stor semesterstress redan innan den börjat. Nu särskilt pga regn flera dagar från det att den börjar. Gitter inte åka till landet då. 29 kvm, barnen och regnet är begränsat roligt. Men vad gör man i stan som inte kostar en miljard?

Tillbaka på jobbet, dagen efter flera flygresor. Ej jättehärligt pga magen. Ligger och tycker lite lagom synd om mig i soffan nu. Gunnel tittar på vuxna människor utklädda till Elsa och Digge är ute, vet tyvärr ej var pga har för ont i magen för att gå och leta.

En sådan gråtfest denna dag varit. Kan berätta ner en annan dag hur en begravning går till här.
Men fy farao så jävla ledsna vi är. Anyhow, bredvid min 93-åriga morfars dator låg denna lista för min mamma att köpa till sitt nästa jerseybesök. Hennes nästa besök blev med begravningsbyrån.

Nähä, safari lät mig inte ladda upp den och nu gråter jag full då här kommer den:
Jäst
Limpa
Lingonsylt
Mandelkubb
Falukorv
Vaniljpralin

30 år i exil. Man vill ju ändå ha sina grejer.

Avskyr verkligen flygresor. Min kropp är ej gjord för detta. Mina fingrar domnar, hela kroppen blir uppsvälld, vigselringarna går inte att ta av. Och magen, herregud min mage. Igår kväll var den stor som i femte månaden, det gör ont både på utsidan och insidan. Och idag har jag hängt på toaletten första timmen av dagen. Verkligen tur att jag flyger så sällan. För det är något jag valt att ändra, försöka ta bort så många flygresor jag kan. Jag kan bidra med det. Då vill jag försöka. Dock att jag just det närmaste året verkar flyga mer än de senaste fyra åren tillsammans men något undantag måste väl bekräfta regeln. Och två av dem har varit till Jersey för att begrava familj. Och nu blir det inget mer av det.

Nu är jag på väg till Jersey för allra sista gången. För att begrava min morfar. Dit kommer jag aldrig att återvända, det kommer aldrig bli samma sak.

Klockan är halv elva och jag håller fortfarande på att natta Sigge sex år. Andreas och Gunnel sover.
Måste börja med någon slags självnattning snart.

Regn

Det blev ingen tysk serie igår pga att Andreas och jag var ovänner av oklar anledning. Vi gick och lade oss med barnen i varsitt rum istället.

Det verkar vara över nu och nu ligger hela familjen i vår stora utdragssäng i vårt vardagsrum på landet, två kollar på TV, två läser bok. Ingen är ute och springer pga ösregn. Ganska mysigt också, och vi frågade oss nyss vad ordentliga människor hittar på med sina barn när det regnar. Tacksam för tips.

Leve RSS

Oj nu är ju flera stycken som inte rensat er läsare på åratal. Hurra för det. Nu ligger jag fyra inlägg back så börjar raskt med midsommarinlägget.

Midsommar förr: många kompisar, ute på min ö, sillunch, eftermiddagsvila, grillmiddag och bra sommarfylla. Dagen efter: bakis, chips och ev vin igen.

Nu: upp kl 8, laga smörgåstårta och jordgubbstårta i två timmar, springa 50 minuter i rätt oländig terräng. Dusch, Lunch, ett halvt glas vin.

Ta båten till midsommarfirande på grannö. Dansa runt stången, hoppa säck, dragkamp och kaffe.

Hem, förbereda middag, äta, dricka två glas vin och kanske fortsätta titta på tysk serie, om jag inte somnar.

Imorgon: springa igen. Kanske gå hem till syrran och hänga om det inte regnar. Ev titta på tysk serie om jag inte somnar. Söndag: repeat.

Gick ju helt Jens Lapidus här med mina kolon. Förlåt för det.

Natten efter kvällen

det blev en fantastisk jobbfest. Med alla ingredienser, sprit och skandaler. Helt fantastiskt, som om jag var 26 igen. Det var några av de andra deltagarna, men det var även höga chefer i lite annan ålder. Jag slutade dock dricka kl 10 men stannade till 12. Vem är jag ens??

Stod inte för skandalerna heller. Men har gottat mig ordentligt. Och idag fick vi veta att vi ska fortsätta detta projekt till hösten, och det gör mg väldigt glad. Det har både varit kreativt, svårt, viktigt och oerhört roligt. Älskar mitt jobb faktiskt. Men nu, på buss ut i skärgården och snart får jag träffa barnen. Längtar ihjäl mig, det var 36 timmar sedan jag såg dem. Långa timmar.

Kan vi göra en deal?

Jag har stök med att blogga effektivt pga Googles begränsningar, vilket leder till att det blir jobbigt att svara på kommentarer. Om jag istället lovar ett nytt inlägg för varje ny kommentar, som förstås gärna kan vara frågor om sådant jag kan blogga om, så kommenterar ni väldigt få personer som fortfarande har kvar bloggen i sin RSS och jag fortsätter blogga. Ok?? Ok.

Hurra hurra, jag lyckades sno åt mig 90 minuter med Jossi och Reblo mellan jobb och jobbfest. Precis sim 2007. Så glad för det, trots många nya livsomständigheter för alla, vi består. Nu nästa fest.

Ett år

Idag firar jag ett år som tränande människa, den här sidan graviditeterna. Förra våren hade jag någon form av kulmen i mina skador och hade stora problem att gå utan smärtor igen. Falk ischias. Jag gick på olika sorters rehab tre gånger i veckan, massage, akupunktur, störvågsbehandling. Magnetröntgen, slätröntgen. Och mer. Jag stretchade och gjorde yinyoga flera timmar varje kväll. Jag var sjukskriven två veckor pga nästan-depression av smärta. Till 19 juni då det hade blivit lite bättre. Jag bestämde mig för att börja springa. Jag sprang en kvart och höll på att dö av utmattning och smärta. Jag sprang 16 minuter två dagar senare. Jag fortsatte stretcha varje kväll och 3 september sprang jag tjejmilen och var oerhört stolt över mig själv. Nu tränar jag till Stockholms halvmara. Under hösten började jag träna bikramyoga några gånger i veckan. Nu tränar jag på även på utegym två gånger i veckan. Och jag mår så väldigt bra. Har fortfarande ont ibland, men är frisk. Kan springa i en och en halvtimme. Har gått upp massor i vikt, pga muskler och väsentligt ökad aptit. Har ökat en klädstorlek. Men min kropp är stark och orkar massor. Och idag firar jag ett år. Jag hoppas jag aldrig slutat.

OMG YEAH!a

Denna dag, lång och innehållsrik. Teamdag, som jag fixat. Syftad till att inte handla om jobb, bara inspiration, Tycker det blev bra, fick många glada tillrop etc. Vi hade också min bästa lappövning där man skriver ner positiva grejer om varandra. Alla blir så glada. Min finaste, till mig: she's got my back. Det ÄR min chefsambition. Blev glad

Anyhow, vi åt middag, de flesta gick hem, några stannade, jag blev en aning full. På väg hem träffade jag MIN SNYGGASTE. Så här: sen jag träffade min man är det extremt få män som fångat mitt intresse. På tio år är det den här mannen, som jag jobbade med i två år ganska nyligen och min nuvarande chefs chef. Och nu stötte jag på den förstnämnda, vi pratade länge om ingenting because... det finns där. Sen skildes vi åt, men jävlars, så snygg han är.
Log brett efteråt för att jag blev så glad av att se honom.

Vi är gifta och har barn och ingen orkar och är ändå nöjda med den vi lever med. Men om inte, denna man hade varit mitt förstaval. Nog så. Roligt också att dessa två män, liksom min egen, har mörkt hår,  är korta och har bra skäggväxt. Jag har en typ.

Det är så mycket som har hänt!

Herregud, det har ju hänt en del. Till exempel; jag har slutat röka för gott! Det satt långt inne, jag älskar ju min cigaretter. Men hade också väldigt mycket cancerångest hela tiden. Till slut orkade jag inte med det oket, och alla misslyckade försök. Jag provade något nytt. Champix! Har jag för mig att det hette, ett receptbelagd läkemedel man ska ta i tre månader. Redan efter sex veckor kunde jag sluta och jag har icke rökt en enda gång sedan dess. Det var 531 dagar, tio timmar och 28 minuter sedan. Det gör mig väldigt stolt!

Och jobbet då!

Har ju nytt jobb! Eller nytt, sen sedan september. Det var så gött, och så dags att sluta vara konsult. Dags att bli riktigt vuxen, bli mellanchef i storföretag och se till att få bra pensionsavsättning igen. Men framför allt dags att byta miljö, och byta till ett stabilt företag där jag kan stanna. Kanske för alltid, kanske inte, men började noja över mitt bäst före datum, som kanske passeras före femtio, så som jag har hört att det fungerar. Och vi vet ju alla hur nervös jag är för min försörjning men nu, äntligen, verkar jag ha blivit lite lugnare och tryggare i det. Som att jag faktiskt börjat lita på vad jag kan. Det är lite mäktigt, jag är ganska säker på min roll, vad jag kan och vågar driva min agenda hårt mot alla avdelningar. Det är jag stolt över, att jag hittat min yrkesroll. Dessutom trivs jag bättre än på något annat jobb, trots en hel massa jobbigheter. Till exempel den att jag förstås jobbar för hårt. Men jag tror jag hamnade på rätt plats vid rätt tid.

För några månader sedan blev jag utnämnd till årets nyanställd. Som har gjort en anmärkningsvärd insats och kommer att vara en nyckelperson framåt. Det är jag oerhört stolt över. Ska bara fortsätta leverera. Det får bli efter semestern då, för nu har jag inte så mycket ork kvar. 30 juni hägrar.

Dyr dag

För några veckor sedan bet jag loss en bit av en tand. En gammal plomb visade det sig. Idag har jag lagat den tanden, under plomben dolde sig ett gigantiskt hål och det är inte mycket kvar av tanden nu. Har fått en provisorisk lagning i nio månader. Sen ska vi se hur tanden mår. Kan bli rotfyllning. Känns icke bra. Dyrt var det också. Ovanpå denna ljuvliga start på dagen fylldes av sju timmar i möten och sprängande huvudvärk. Så det är inte alls underligt att jag var tvungen att gå förbi Filippa K-rean. Det var fina grejer som följde med hem och kanske är det till och med så att jag behövde dem eftersom jag vuxit ur större delen av min garderob. Men det är en annan historia.

Söndag morgon

Sitter på framsidan av radhuset på vår trädgårdsbänk. Gunnel övar på att cykla på Sigges stora cykel. Det går utmärkt, hon kommer cykla när som helst. Sigge däremot, min stora känsliga pojke, han vill inte, tycker det är läskigt och svårt. Han är hemma hos en grannpojke, jag tror de bygger lego men har egentligen ingen aning.

Jäser deg till korvbröd och väntar på att min man ska komma hem från svensexa, vill springa, träna och vara i fred en stund.

Det är mycket vardag nu, men älskar radhusvardagen ofantligt mycket när det är sommar. Är utomhus hela dagen och barnen sköter sig själva ganska mycket. Det betyder tyvärr inte att allt är hunky dory. Men vissa saker är ändå rätt fina.

När katten är borta

När min man är hemma håller jag hårt på rutiner och klockslag. Irriterar mig om han inte lägger barnen när jag har bestämt vad som är en lämplig tid (kl sju). Ikväll är han borta, just nu är klockan 19:45, de kollar på sjukt konstiga saker på youtube, jag ligger i soffan med telefonen, lite för mätt efter att ha snott deras godis och orkar verkligen inte börja läggning. Hoppas innerligen att Gunnel somnat på golvet så att Sigge och jag kan sova när jag blir trött. Rätt snart känns det som.

Lördag morgon

Min man har just åkt iväg för att gå på svensexa, barnen har själva klätt på sig och valt morgonprogram på tv och jag tar sats inför att göra frukost. Klockan är halv nio och inte halv sex, som för några år sedan. Det är underbart. Jag sover oftast hela nätterna, förvisso nära nära minst ett av mina barn, men ändå. Och det vill jag fortsätta med så länge det går. Är faktiskt lite bekymrad över den dagen barnen vill sova ensamma, jag är osäker på vad jag då ska ha dem till. 

Idag blir en lugn dag, vi ska vara hemma större delen av dagen, Sigge ska på ett kalas och mamma kommer hit och grillar senare. Kanske övar barnen på att cykla, kanske går vi ner till utegymmet så får de titta på när jag tränar en kort stund. Har jag tur kan jag springa när mamma är här. Bära tvätt, diska och gå till parken. Vanlig lördag. Älskar lördag.

Så länge sedan

Så länge sedan jag var här. Och det är jag nu därför att jag drack vin med Sessan och Popjunkien, som vanligt andra torsdagen i månaden, och fortfarande. Då började jag leta efter bloggen och DEN VAR BORTA. Hittade den dock idag och möjligtvis kan det vara vinets fel att jag inte gjorde det igår. Ägnade också en kvart åt att minnas mailadressen jag loggade in med. Nåväl. Jag saknar en möjlighet att hålla koll på mina dagar och mitt liv, och ska försöka se om jag kan hitta någon kontinuitet i det här.

Så mycket har hänt. Och samtidigt nästan ingenting. Det är ju inte. Ett superspännande liv jag lever, tack och lov, men minnena från vardagen vill jag ändå spara.

Ska nu leta efter en app till detta verktyg för att kunna hänga här lite bekvämare. Just det, jag är 42 år nu. Det gick fort.