Hinner inte

Har så mycket att göra på jobbet, jag hinner inte blogga, ingenting alls. Snor en kortis under lunchen på altanen. Men, ska ta antikroppstest nästa torsdag. Så nyfiken. Komme bli kränkt om det inte var Corona efter allt det här. Nu bilder:

Har för många projekt på gång, blir snart utbränd. Bygger fyra elementskydd, det i bild på lilla toan är klart. Slipar trappan, håller på att välja nyans på oljan. Tror det blir trean. Men måste tvinga min man att slipa klart för min tumme har svullnat upp av allt slipande. Denna kropp är gjorde för att läsa böcker och dricka vin liggandes, men jag villa bara bygga.

 Så här ser det ut höger om trappan. I pallkragarna finns typ allt och bredvid dem massor av marktäckare som jag hoppas mycket på för framtiden. Bortanför trappan ligger gungan, skogen och min mans potatisland i den gamla sandlådan.

Trädgårdsbilder medan jag har videomöte

Jag börjar med dessa båda och ser hur det blir. Försöker knäcka koden för att kunna blogga utan att det blir för jobbigt.

Detta är vänster sida av trappan ner till skogen. Smulbär, jordgubbar, vallmo, nåt annat, pelargoner och saker jag glömt som inte kommit upp ännu.

Och tiden bara gick

Jag är frisk. Nästan. Jag mår väldigt bra, så här som jag ett tag hade glömt hur det kändes. Hur känns det att vara frisk? Så här. Pigg och energisk och glad. har lite hosta på morgnarna kvar, men den lär sitta i till döddagar.

Ny jobbet är jättebra. Svårt förstås, att sätta sig in i allt på distans. att lära känna människor via video. Blir väldigt trött efter en dag med många möten. Försöker begränsa det till tre möten med nya människor om dagen. Men det känns som om jag inte kommer göra något vettigt förrän i höst. Men jag är efterlängtad och behövd, det märker jag redan nu. Det finns obegränsade mängder arbete åt mig.

Projekt HELA HÖFTER då? Gick jättebra i sjuksängen, inte ont alls, men nu på benen - jätteont. Går hos massörer, kiropraktorer och sjukgymnaster men det blir inte bättre. Ännu i alla fall. Vill springa, vill styrekträna men vågar inte.

Stay tuned för nästa spännande inlägg om mina hemmaprojekt.

Nytt liv nu!

Antibiotika är världens bästa grej! Blev frisk! Har dock lite hosta kvar men läkaren säger att jag bara måste hosta upp det som är kvar nu och att det inte är smittsamt pga bakterierna. Men alla andra symptom är helt borta. Hurra hurra!

Firade det med att börja nytt jobb. Det var kul. Blev varmt och innerligt välkomnad. Kommer väl få träffa mina nya kollegor i höst någon gång.

Blev ju lika varmt avtackad i fredags från gamla jobbat, då båda mina chefer och alla mina medarbetare höll ett litet tal till mig och under videoavtackningen ringde det på dörren och där stod ytterligare en medarbetare med paket! Så fint och var alldeles varm i kroppen hel kvällen efter.

Har fortfarande inte fått några brädor för nu var de SLUT. Blir snart galen.

Plus, mitt nya jobb blockar alla mina vanliga verktyg, mail, dokument och effektivitetsappar. Har varit tvungen att ta fram ett gammalt ök till dator hemma för att överhuvudtaget kunna sköte min ekonomi och blogga framöver. Får se hur det kommer gå...

Är också lite exalterad

Har en tre veckors tid, trots sjukdom, försökt köpa ca 10 meter trallvirke. Och det är fan omöjligt! För vi vill såga upp 9 st 114 cm långa brädor som ska sättas i vår trappa i trädgården - så att man liksom inte ser in i den gamla gräsmattan mellan trappstegen. Men byggvaruhusen sågar inte trallvirke, de sågar bara skivor, och hänvisar till en handsåg. Det är rätt tungt att såga trall, så man vill inte göra det i ett varuhus med handsåg. Hemma går det bra, för då har vi all tid i världen. Kan såga ett snitt om dagen om vi vill. Vi har provat två byggvaruhus. Har också försökt beställa hem, men frakten kostar 1200 kr för något som kostar 200 kr att köpa. Så nej.


Men ÄNTLIGEN - vi kom på att några av våra närmsta vänner ju har en skåpbil. Så imorgon eller på söndag åker min man med dem och köper mina brädor, samt 9 st halva trädgårdsplattor i sten att lägga runt pallkragar så att man kan gå på dem och inte på mina nya växter.


Och fyra säckar jord till. Och sen är det klart! Då är det bara vattna, rensa ogräs och njuta resten av säsongen. Så pepp nu.

Undrens tid är icke förbi

Nu jinxar vi inget här, för den här sjukdomen verkar vara väldigt lömsk och kunna ligga och lura för att sedan blossa upp, om och om igen - men hey! Jag mår typ bra. Är inte helt frisk ännu, men om min energinivå i söndags före jag fick antibiotikan låg på 15% av min kapacitet, låg den på runt 80% igår. Idag - skulle säga runt 90! Har ju förstås en bedrövlig kondition nu, sitter och blåser ballonger hela dagarna för att träna upp lungorna och pulshöjande aktiviteter av alla slag kommer göra mig trött till jag har tränat upp dem igen. Men så är det ju för friska människor med dålig kondition också. Örat helt bra. Hostan, nästan borta. Hostar några gånger då och då, men inte mycket och inte så djupt. Hoppas på symtomfri dag imorgon så att jag kan gå till mitt nya jobba på måndag.


OCH SKÖNT ATT JAG HADE RÄTT. Kände att det var bakterier även i hostan. Nöjd nu.


Well, det är ju inte så att något annat kommer hända nu, mer än att jag slipper vara så så sjuk och så uppgiven. Håller tummar och tår för att det håller i sig. Och att detta är början på fortsättningen.

Fundering i coronatid

Efter två månader hemma och 32 dagar sjuk har jag ändå kommit till några små insikter.
 - Att vara frisk är det ENDA som är värt något. Kommer jobba hårt för att bygga upp så god hälsa som möjligt framöver.
 - Jag gillar att vara ensam och med bara min familj så mycket mer än jag visste. Saknar folk absolut, men inte nödvändigtvis. Digitala fikor går också bra. Visst längtar jag efter att kunna bjuda hem folk till altanen för ett glas vin och snack. Men jag klarar mig utan ett bra tag till.
 - Mamma och pappa. Jag saknar dem vidrigt mycket trots att vi pratar i telefon flera gånger om dagen. Kan inte ens tänka på när de inte längre finns.
 - Jag mår som allra bäst när jag får greja med något. Pyssla, sy, baka, gräva, måla. Borde ha praktiskt yrke men är för slarvig för att kunna försörja mig.
 - Mitt hem är det allra bästa jag vet. Älskar vara hemma.

Status 6 maj

Örat så mycket bättre. Inte helt läkt men jag kan faktiskt sova på det så det känns mycket bra.
Hostan och tröttheten då? Det går upp och ner. Ibland känner jag HA! det var bakterier - nu mår jag nästan bra igen. Som till exempel hela eftermiddagen och kvällen då jag var pigg, hostade minimalt och kände att NU. Nu vänder det. Tog en sömntablett, sov tio timmar och vaknade inte ens när barnen gick till skolan. Har aldrig tidigare hänt. Till nu, denna förmiddag, då jag ändå hostat upp lungorna igen. Men är inte alls lika utmattad, och har inte lika svårt att prata för att få luft, så kanske vill lungorna bara bli av med det sista, och det har gått tre dygn av antibiotikan så helt döda är inte alla bakterier ännu. Skulle ha blivit läkare ändå. Hade nog älskat det faktiskt, om det inte varit för att jag HATAR sår. Inte blod, men äckliga sår, benpipor som sticker ut ur grejer. Blä.


Anyhow, samtidigt som jag analyserar varje minut av min hälsa förbereder jag mitt avsked på jobbet. Har bjudit in till virtuell avskedsfika, skickat ett recept till alla med en kaka jag tänker baka. Har ev redan bakat den och ätit upp halva, men man kan ju alltid göra en ny. Det känns märkligt att säga farväl så här, kommer kanske kännas som om boken inte riktigt stängts. Men jag är så färdig där. Tacksam för ytterligare fem hela dagar att kunna bli frisk på, och hoppas så mycket på det för jag är mer än redo att börja nytt jobb på måndag. Rätt jobb den här gången.

Lite orolig också

Om sju dagar börjar jag ett nytt jobb. Mitt drömjobb. Har så höga förväntningar på detta, jag både vill och tror att det kan bli otroligt bra. Men är nu väldigt orolig för att fortfarande vara sjuk då. Så klart kommer de förstå i dessa tider, och jag hoppas ju bli frisk och så vidare. Men detta har varit ett datum jag siktat mot ett bra tag så jag behöver liksom ha det - och att det ska bli så. Min moral behöver det.


Plus att jag måste må mycket bättre, även om jag kommer jobba hemifrån även i detta jobb ett tag framöver eftersom jag måste ORKA att hänga med, lära mig och göra ett gott intryck. Kan inte slentrianjobba som jag gör nu, när jag dels knappt har något att göra, dels har sagt upp mig så det spelar liksom ingen roll. Jag hade aldrig orkat jobba så fokuserat som jag vill, så som jag mår idag. Så låt oss alla bara nu be om bättring - frisk måndag 11/5 2020. OK?

Det ENDA jag drömmer om

Ja, det enda jag nu drömmer om är att bli frisk. Har blivit dålig igen. Började ju få ont i örat i förra veckan och det utvecklades till full blown extern otit, och sedan även helt vanlig öroninflammation. Det hade jag ju kunnat leva med men mot slutet av veckan kände jag mig mer och mer flåsig, jag började hosta mycket mer, och inte torrhosta den här gången, utan riktigt härlig slemhosta som liksom rosslar till och till slut släpper. För att återkomma fem minuter senare. Hade ändå börjat känna mig rätt frisk - inte träffa folk frisk pga hostan men ändå. Nu är jag jättesjuk och helt slut igen. Blir så andfådd av att prata.


Åkte till ett triagetält igår och fick antibiotika för mitt öra - och eftersom de trodde att hostan nog blivit bakteriell så hoppas vi och ber att den tar på lungorna också. Dvs att det inte är något virus längre utan bakterier. Så att jag kan bli frisk. Hoppas mycket på det - det har gått ett dygn sedan jag började, kände mig helt ok när jag vaknade, men det gick över. Vet ju om några dagar. Annars tror jag att det blir en segt att bli frisk.


Är så himla jävla ledsen över att jag är så sjuk, så länge. Att inte må bra. Känner hur jag bryts ner. Att kroppsdel efter kroppsdel ger upp och snart även hjärnan och hoppet. Det måste vända nu. Men, om jag kan skona mina föräldrar från den här sjukdomen har jag det gärna så här. Hellre jag än de.