#27

Har fått inflammation i muskelfästena i båda axlarna. Ingen ände på kroppens förfall. Trots detta åkte jag till ikea och köpte balkonggrejer så nu är våren högst välkommen. Snart tycker jag.

Annars var det vernissage på dagis och jag förundras så ofta över att jag faktiskt är en förälder. Dessutom till en så stor kille, som är rolig, glad, envis, nyfiken och väldigt kärleksfull. 

Och en tjock och glad dotter vars främsta intresse är mat. Det är ganska mäktigt.

#26

Kors i taket, så har jag hunnit jobba i flera flera timmar utan att någon kris inträffat. Nu vågar man väl knappt andas, för eventuellt skulle ju himlen kunna ramla ner. Men jag tänker istället vara glad för en än så länge bra idag.

Så, arbetet har gått bra. Vanliga jobbat klart. Riktiga boken - kommit rätt långt, vi ska ha skypemöte ikväll och då får vi se hur jag kommer behöva lägga upp arbetet efter det.

Egna lilla boken. Oh, den är försummad. Ska någon gång ev göra klart den. Snart då.

Köpte begagnad Urban Jungle dubbelvagn i morse för 1500 spänn. Frånvänd, men vi tänkte att vi få leva med det ett tag. Nu har vi alla fall vagn. Så det så.

Märker nu att denna blogg mest fungerar som almanacka, och mindre som mitt eget utrymme, s a s. Ska jobba på det också. Jag har ju faktiskt söker jag tänker på. Ska tänka lite mer på dem.

Förresten, stoppa pressarna: Jag har bokat en körlektion, 9 april. Vet ej om jag kommer bryta ihop av det eller inte. Fortsättning följer.

#25

Och kanske trodde ni att idag var dagen då jag skulle få tid att göra allt på min långa lista, skriva klart lite bok, blogga om något väsentligt men nej, det är inte idag heller.

Vår 15000-kronors dubbelvagn stals i natt. Vi har ingen vagn. Vi kommer kanske få ut halva värdet. har ej råd köpa ny dyr jävla vagn. Jävla fan. Jävlar.

Sitter i Telefon med försäkringsbolag. Och vilken ny dubbelvagn ska vi köpa? Uppenbarligen inte en Bugaboo Donkey för vi har ej råd att köpa lika dyr en gång till. Alla andra dubbelvagnar verkar vara med barnen bortvända från föräldrarna vilket vi tycker är helt värdelöst. Vi vill se våra barn när vi är ute och går, vi snackar ju med dem då. Så vad gör vi nu?

#24

Idag hade jag tänkt att få gjort en massa saker och tänka en massa tankar. I stället fick jag lite pisk från jobbet och har ägnat dagen åt att kolla och dubbelkolla mina misstag. Har haft råångest hela dagen och hoppas så att det löser sig. Skypar nu med en av cheferna och får lite förståelse för att jag haft det tight att hinna med allt, men att jag har slarvat. Jag VET. Och jag får sådan ångest. Ska aldrig mer slarva nu, oavsett vad det beror på.

Fast grejen är att jag har skött en 100%-tjänst på ca 40% av tiden. Och fått 40% av pengarna. Så att jag inte hinner med allt perfekt som innan är inte så konstigt. Ska dock göra alla mina arbetsuppgifter med största allvar och långsamhet i framtiden oavsett hur tråkiga de är.

#23

Hej från sjukstugan som aldrig tar slut. Imorgon är det jag som har nya krafter och tar mig samman. Har gjort en veckoplanering vilket alltid är produktivt. Så, arbete, ärenden, lite nytta. Som t ex hämta ny fin dator. Kanske jag till och med får tid att formulera en och annan tanke här.

#22

Så efter magsjukan kom förkylningen. Har ingen röst. Det blir inte mycket tränat i mars. Så värdelöst.

#21

Kvarskatt 2014: 28 600 kronor. AJ! Trodde att det var en så där 10 000 men några, visserligen goda, affärer, ökade på summan lite väl mycket. Så det är inte sommaren 2014 jag ska försöka bygga om redskapsboden till en liten liten toalett. Det är det inte.

Alltså skit. Jag som hade planerat göra så många skojiga saker. 

#11-20

Jag sammanfattar en hela massa inlägg som jag inte skrivit så att jag hinner i kapp hundrautmaningen.

• Vi har varit på  Gran Canaria
• Jag har varit magsjuk. Mycket.
• Mina föräldrar var så magsjuka att de inte fick åka hem. De är fortfarande kvar.
• Jag har blivit förkyld.
• Bamseklubben är världens bästa uppfinning. Sigge ÄLSKADE varje stund.
• Värme. Vilken grej.
• Stora turistkomplex. Inte bra grej.
• Buffématsalar - inte heller bra grej.
• Internet - mycket bra grej. Har ej haft på en vecka.
• Vi reser nog ej på sådan här resa igen. Troligtvis.
• Vi höll på att missa planet hem.
• Är fortfarande, fem dagar senare ej bra i magen.
• Min träning går ej så bra, pga alla sjukdomar. Men det ger sig.
• Älskar att komma hem. Älskar mitt hem.
• Har mycket mycket jobb att göra, på två böcker och på det betalda jobbet.
• Ska troligtvis ut och äta middag med vin ikväll. Känns så där.
• Mina föräldrar läste min oredigerade roman på semestern. Omdöme "varken bättre eller sämre än något annat". Får väl ta det som en komplimang men hade väl mer önskat vågen samt kärleksutbrott och imponerad hejakör, ej pga kvalitetén utan prestationen. Sådana är de inte.

#10

Tekniken är tydligen inte på min sida. Både inlägg sju och nio har försvunnit. Anyhow, det stod att vi varit kräksjuka samt tittat på radhus.

Sist jag kollade var radhuset uppe i 7,3 Mkr. Så de radhusen kan vi för evigt glömma. Synd på den lilla drömmen.

Sen har jag fått någon skojig axelskada idag som gör att jag ej kan lyfta högerarmen. Lagom till resan till Gran Canaria. Aldrig får man vara nöjd.

#8

Denna dag har bara handlat om mina barn och ännu är båda vakna. Fin dag. I övrigt; lätt jogging, stortvätt av kräkgrejer, storstädning av kök. Ännu en lördag i livet. 

#6

Om 334 dagar fyller jag 40 år. Än så länge känns det helt ok, inga större nojor, även om jag kanske inte helt har accepterat tidens gång. Jag vill hinna mer! Planerar för mycket stor fest för att göra dagen magisk istället för grubblande.

Jag hade inte varit den jag är om jag inte hade gjort en lång lista över saker jag vill uppnå innan jag fyller 40. Högt som lågt. Vissa saker mer sannolika än andra, men utan lista kan jag ej jobba mot mål.

Här kommer den, utan inbördes ordning:

• Frisk i kroppen utan smärtor
• Sparande uppnått enligt min femårsplan
• Fixa klart det som behöver göras i lägenheten
• Fixa klart det som behöver göras på landet
• Stark som en oxe med regelbunden träningsvana
• Lära mig köra båten på landet
• Ta körkort
• Skriva klart en skönlitterär bok och få kontrakt på den
• Sluta röka helt

För några år sedan hade jag även satt upp följande punkter, som jag nu har tagit bort pga antingen uppnått eller inte längre viktigt, åtminstone inte de närmaste 334 dagarna:

• Två barn - (check! Ingen jinx, jag vill behålla dem också)
• Högre position på jobbet ink högre lön - Orkar inte. Tar det i framtiden
• Ytterligare styrelseuppdrag - ramlar det ner ett i knät på mig så visst, men jag tänker inte jaga det och just nu har jag ändå annat för mig.

Nu kan man ju se att vissa saker är mer sannolika än andra. Och jag vet att rökning är jättefarligt men jag är dum i huvudet så det är fortfarande ett av mina stora ångestområden. Jag jobbar på det.

Fixet hemma och på landet kommer nog ej bli klart om jag ska uppnå punkt två - sparande. Det blir en prioriteringsfråga helt enkelt, och jag kommer att prioritera sparandet 2014. Ingen fara på taket, resten kan vi ju ta hand om i framtiden.

Mest sannolikt: lära mig köra båten - det har bara handlat om barnvakteri, samt skriva klart skönlitterär bok. Tror nämligen jag gör det idag om jag har planerat rätt. Utgivningen - det är en annan femma.

Minst sannolikt: körkortet.

#5

Idag blev en träningsfri dag. Min PT var sjuk och min kropp värkte så det var lika bra. I stället blev det en skrivardag, ja nästan hela dagen är ju fortfarande kvar, men jag har fått vansinnigt mycket gjort. har pillat med fyra olika kapitel i den där boken som kommer i höst. Det börjar likna något, även om det är mycket kvar.

Dessutom har jag skrivit ca 20000 tecken på den lille deckaren. Håller med med upplösningen nu, det blev så spännande att jag inte kunde sluta skriva. Sen fick jag ont i fingrarna så jag var tvungen att sluta.
Tror på kanske tre sittningar till innan råmanuset är klart. Sen följer tusen år av bearbetning innan någon ens får titta. Men ändå. Neud.

Två kaffe latte gick åt. Dessutom har vi fått en ny efterlängtad diskmaskin idag så nu ska jag gå hem och klappa på den.

#4

Jag har ju längtat efter att träna ordentligt. Nästan fem år, sedan jag blev gravid första gången och efter att min kropp bara gav upp. Närjag var frisk och stark för i tiden tränade jag också ibland, inte så gärna för att jag vill, mest för att man borde. Nu, när jag inte kunnat så länge, och haft så ont, finns det nästan inget jag tänker på lika mycket som att träna.

Dels vill jag bli stark så att jag orkar med mina barn och mitt skrivbordsliv. Dels vill jag liksom vara en sådan som tränar. Jag vill springa lopp. Jag vill försaka roligheter och skylla på träningen. Jag vill längta till nästa pass och ta ut mig så att jag knappt kan röra mig, och samtidigt fyllas av skitsköna endorfiner.

Och nu verkar det vara dags (peppar, peppar), jag kunde springa lite grann igår, och idag var jag på ett fasansfullt plågsamt pass i en skum liten källarlokal vid Mariatorget. Det gjorde så ONT. För att inte tala om hur det känns nu. Jag bävar inför morgondagen. Men jag känner för första gången på hundra år att jag lever. Det är fantastiskt.

Dock att jag ännu inte blivit en sådan som försakar ännu. Funderar just på hur magnifikt jag kan belöna mig för mitt hårda slit. Som inte påverkar mitt styrkepass klockan nio imorgon bitti. Tänker att om man dricker lite vin kanske man kan dricka det sista senast klockan åtta och sen mycket vatten. Då klarar man?

#3

Idag var dagen jag skulle få mitt liv tillbaka. Det gick rätt bra tycker jag. Jag gick med Sigge till föris, ytan vagn i lugn takt. Han älskar det men vi har så sällan tid.

Sen tre timmarscafejobb. Fick gjort ca 75% av vad jag hade planerat, men det funkar ändå. Ibland är Söder en skön liten småstad, jag har krita på caféet och betalar en gång i månaden. Jag gillar känslan av det lilla i det stora.

Efter det första löppasset på fem år. Det gick så bra! Ingen smärta alla. Är spänd på hur resten av veckan ska kännas. Vill så gärna, älskar att springa. Anmälde mig övermodigt genast till midnattsloppet. Efter springet lyfte jag tungt med min pt en timme. 

Därefter kom min syster hem och masserade ryggen och vaxade min ben. Himla fiffig service det där. Billigt också.

Sen följde livet som vanligt men är så sugen på morgondagen. Det var länge sedan jag kände så.

#2

Igår var livets näst längsta dag (den längsta var när jag födde Sigge). Har nog nästan aldrig varit så trött och somnade kvart över åtta. Vaknade några gånger och gav välling och annat och gick upp kvart i sex.  Om jag är utsövd? Nej.

Gunnel har nästan knäckt krypkoden, några få steg i taget går bra. Därför är hon vansinnigt frustrerad nu för tiden. Liksom sin mor. Jag kommer heller ingen vart, om än i en lite annan mening.

Annars är hon väldigt söt, har två tänder och en till på gång. Har börjat få lite hår, faktiskt. Det dröjer nog några år innan vi behöver bekymra oss om att sätta upp det, om en säger så, men det är otvetydigt mer än för några månader sedan. Hon är väldigt kär i sin mamma, nästan alltid glad och intresserad av andra människor. När Johanna var här i torsdags flinade hon upp sig som aldrig hade sett något så roligt förut. Det kan förvisso vara sant.

Annars gillar hon att äta sladdar och stora mängder mat. Hon väger 10,5 kilo och är 70 cm lång. rätt så jättetung alltså. Hon gillar även andra barn, Philomène och Paloma var här en stund igår och Paloma är bara två månader äldre men kanske världens roligaste människa enligt Guns.

Slut på rapport om mitt yngsta barn.

#1

Jag tänkte att jag också skulle försöka blogga hundra inlägg på hundra dagar för att det ska hända något. Vill dock inte anmäla mig till Fredriks rörelse för jag vill ha friheten att sluta utan dåligt samvete om jag inte skulle få tid/lust/ork.

I alla fall. På måndag börjar min mans föräldraledighet med Gunnel. Jag har längtat intensivt  efter denna dag de senaste tre månaderna. Jag är inte så bra på att vara hemma med barn. Jag tycker nämligen att det nästan är det tråkigaste som finns. Så kan vi fundera på om det gör mig till en dålig mor eller inte. Jag tycker inte.

Men, det fina i kråksången är ju att jag inte börjar jobba på måndag, utan först 1 april. Mars månad ska jag ägna åt att skriva klart två böcker, träna nästan varje dag för att lelle ryggen kanske ska kunna återhämta sig helt och dessutom ska vi åka till Kanarieöarna i mitten och just nu längtar jag så mycket att jag nästan inte har ord för det.

Men innan det nya roliga livet börjar på måndag är jag ensam till söndag kväll med båda barnen pga någon himla fyrtioårsfest i Östersund som min man var tvungen att åka på. Mycket värdelöst tycker jag, som ändå tar hela nätterna då min make inte vaknar förrän båda ungarna väckt varandra, mig och förstört hela natten. Hade så oerhört gärna sovit lite middag den här helgen men det kan jag bara glömma. Är ganska säker på att jag lägger mig samtidigt som les kids i kväll.